- Project Runeberg -  Emigrationsutredningen : Betänkande /
506

(1913) [MARC] Author: Gustav Sundbärg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

506

EMrOKATIONSDTREDXINO EN. BETÄNKA NDE.

jämförelsevis stora fördelar, som följa med en egen torfva, såsom jord till
lifnäring, om icke direkt för dem själfva, så åtminstone tillräcklig att föda
någon mjölkko och några småkreatnr, byresfribet och hushehofsvirko m. m.

Dels till följd af en urgammal sed bland hemmansägare i dessa bygder,
att hemmanen i regel gått från fadern till något af de äldsta barnen, under
det utt de yngre, med eller utan någon ringa ut lösen, fått söka sin lycka på
annat håll, dels till följd af de kända förhållanden, som orsakats nf
sågverks-bolagens jordförvärf, har emellertid de lösa arbetarnes klass pä senare tider
allt mera ökats. Och då därjämte tillfälle till regelbunden arbetsförtjänst
ofta saknats, ser jag i dessa förhållanden de förnämsta orsakerna till att. mänga
friska krafter sökt sin lycka på andra håll och främst dä i det fjärran
landet i väster. Såvidt jag kunnat utröna, torde dock utvandringen fran orten
fä anses af stannad. Men jag vill betona, att detta, stillestånd i emigrationen
icke får anses vara annat än tillfälligt, och att med all sannolikhet
utvandringen kommer att taga ny fart, sa snart bättre tider inträda i andra länder,
såvida icke dessförinnan åtgärder vidtagits för att bereda skogsbygdernas
befolkning lättare utkomst i fäderneslandet.

Ett viktigt steg i nu angifvet syfte har tagits i och med
skogstorpsinstitutionens inrättande, och den ifver, med hvilken allmänheten begagnat sig
af denna utväg att komma i besittning at’ egna, smärre, tills vidare skattefria
jordbruk, vittnar om utt det gått i rätt riktning. Ett fel med
skogstorps-upplåtelserna är emellertid, att den s. k. byggnadshjälpen dels är något för
liten, dels icke kan utbekomroas förr än byggnaderna äro fullbordade.
Därjämte lägga enskildas på kronoparkerna belägna ströängar i en stor mängd
fall hinder i vägen för anläggning af skogstorp.

Emellertid äro de bästa odlingslägenhetcrna i allmänhet belägna på mark,
som är under enskildes disposition, och da såväl bolag som enskilde
hemmansägare oftast äro obenägna att upplåta mark för odling, måste därför dessa
lägenheter anses därifrån till stor del undandragne. Enskildes på kronans
mark belägna ströängar hindra ock utförandet af en mängd afdikningsföretag
med syfte att torrlägga angränsande försumpad och för skogsbörd lämplig mark.
lläri ligger ett afsevärdt hinder för utförande af dylika arbeten. Annars
skulle rikliga arbetstillfällen genom dylika företag kunna beredas
ortsbefolkningen.»

Kyrkoherden Ilj. Fjellström i Bjurholm. s Befolkningen i Bjurholm
utgöres hufvudsakligen af bönder, torpare och åboar ä bolagshemman. Hittills
liar deras bästa inkomst erhållits af tiinmcrdrifning, flottning o. d., med
undantag för de få som haft skog kvar till afsalu. Klart är att detta varit
till stort men för jordbruket, som under tiden försummats. Då trävaruprisen
stå högt och timmcrdrifningen i följd däraf blir iitligare, reder folket sig
någorlunda. Men dä denna inkomstkälla minskas, visar sig jordbruket, i det
skick det nu befinner sig, icke kunna föda sin man. Tillstöter så ett eller
par svagär, blir det på mänga ställen nöd. Från de fattigare familjerna
måsto då barnen lämna hemmet sä tidigt som möjligt för att försörja sig
själfva. Mangen försöker därvid att kunna komma till Amerika icke just
därför att hagen står mest dit, utan emedan man hoppas lättast kunna slå
sig fram där. De Hcsta tänka, då de lämna hembygden, snart komma till
baka. Men det händer dock sällan, vare sig de sakna medel eller icke längre
kunna finna sig i hembygdens blygsammare förhållanden. Jag tror dock, att
det blefve få, som reste ditöfvcr, om existensvillkoren voro bättre här hemma.
Kunde man blott komma därhän, att man litar mera pä jordbruket än pä
tillfälliga förtjänster, tänker jag att den ekonomiska basen vore säkrare. För

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:22:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/emubetanka/0520.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free