- Project Runeberg -  D:r Friedrich Ellendts Latinska Språklära /
133

(1876)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— Öm ordbildning. 133
larues betydelse är förenad. Latinet är, jenIfördt 1ned swe1Iskanoch
grekiskan, fattigt på sammansatta ord (compOsita).
Sa1nmansättningen är dels oäkta, då den förste bestånds-
delen är en kasus af ett ord eller ett oförändradt adverb, dels
äkta, då förste bestå1IdsdeIen är en ordstam, elI p1—eposition, en
l1egatioll eller ett ci sam11Ial1sättningen förändradt adverb. Så-
lunda äro senatuscoūsultum (senatsbeslUt), jurisperitus, ma1e-
sānus, satisfaciO oäkta sanllmansättningar, hwilkas beståndsdelar
äfwen kunna skrifwas hwar för sig: senatus consultum, satis
facio. Deremot äro artifex, justitium, 1atifundium, adigo, nefas,
benignus (ars facio, jus sisto, latus fundus, ad ago, 11e fas, bene
gigno) äk–lach sammansättningar, l)wilkas beståndsdelar ald1—ig kunna
skrifwas hwar för sig.
I äkta sanImansättni1llgar bortfaller förste beståudsdelens
vokal fralnför vokal, t. ex. unanimus, och förändras framför koII-
sonant till ī: sacrificium, libripens, (sacruln, 1ib1—o), sälIan till
”ō: viOcūrus, och slutkonsonanten enligt de för konsollanters öfwer-
gång gälIande regler.
Andre beståndsdelen förändrar wanligen ett kort a och e
till ī i öppen d. w. s. med vokal slutande stafwelse: incĭdo (in cādo),
allicio (ad laciO), artificium (ars facio), eligo (e lege).
Af ae blir ī: c3edo, incīdo. (Dock förblifwer ae i hεereo, ad—-”-
hffireo och e i per1ēgo lu. fl.)
I sluten stafwelse öfwergår a wa1Iligen till e: artifex, allec-
tuln (ad 1aciO), scand0 ascendo, spa1–go aspergo. Dock
förblifwer stundom a, såsom isa1n11Iansättningar af maneo, traho,
caveo, i perago, adactum ln. sl.; stundom blir det i: pango
compingo compactum,,ptango contingo contactum.
Hwad beträffar sammansättnings-beståndsdelarnes förl)ållande
till l)warandra n1ed afseende på betyde–lsen, skiljer man enllellan
1. additions-komposita, i hwilka det sammansatta ordet
utmärker summan af beståndsdelarl1e: tredecim = t1–e och tio.
Till dessa komposita hör på sitt sätt också ordet suovetaurilia
(offer af swin,–får, oxe).
2. bestämnings-komposita, i l)wilka den förste bestållldsdelen
utgör en bestämning till den andre, som är sammansättningens
hufwudord, nemligen:
a) attributiv bestämning: trecenti ll”n. fl. räkneord;
b) adverbial-bestä1uning: ejicio, exigo, nefandus, infandus,
maleficium, beneficium (jfr. c), largifluus;
c) kasusbesjämning, d. w. s. den förste delen är ett nomen,
hwilket i en casus obliquus bestämmer det andra, so1n är ett nomen,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:15:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ellendts/0135.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free