Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A - Apostlahästarna ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
104
Apostlahästarna—Apparelj
Apostlahästarna, skämtsamt uttryck om
benen som fortskaffningsmedel, syftande på
apostlarnas sätt att färdas.
Apostlakrus, låga stengodsmuggar från
1600-talet med ornering återgivande
apostlarna.
Apostlarnas delning, kristen benämning på
15 juli, den dag då apostlarna enl. sägnen
åtlydde Jesu befallning: "Gån ut och gören
allt folk till mina lärjungar."
Apostola’t 1. Apostoliskt ämbete, gr-lat.,
apostlaämbete, biskopsvärdighet; påvlig
regering.
Apostolicfsm, det oinskränkta kyrkoväldets
system.
Apostolicite’t, överensstämmelse med
apostlarnas lära.
Aposto’licum, Nya Testamentet utom de
fyra evangelierna.
Aposto’likernas sekt — Apostlabröderna (se
d. o.).
Aposto’lisk, stående i sammanhang med
apostlarnas liv och lära. — Apostoliska
fäder, de kyrkofäder, som varit
apostlarnas egna lärjungar. — Apostoliska
kano’-nes 1. konstitutio’ner, av apostlarna givna
kyrkliga föreskrifter. — Apostoliska män,
apostlarnas lärjungar och medhjälpare. —
Apostoliska stolen, den påvliga
regeringen. — Apostolisk församling, av
apostlarna själva grundad församling. —
Apostolisk konung (Hans Apostoliska
Majestät), titel för konungen av Ungern. —
Apostolisk kyrka, den kristna kyrkan
under l:a årh. — Apostolisk succession,
prästvigning, som i oavbruten följd leder
sitt ursprung från en apostel; är inom
katolska kyrkan ett oeftergivligt villkor;
anses föreligga inom svenska kyrkan. —
Apostoliskt sy’mbolum, det förnämsta av
de kristna kyrkornas huvudsymbola. —
Apostoliskt ämbete, se Apostolat, —
Apostolisk vikarie, påvlig
ställföreträdare; titel för kyrkoledaren i länder, där
full katolsk organisation ännu icke införts.
— Apostolisk välsignelse, påvens
välsignelse.
Apostro’f, gr., ett skrivtecken, som utmärker,
att en 1. flera bokstäver blivit utelämnade
C); talk.y retorisk figur, varvid en talare
hastigt avbryter och vänder sitt tal till en
närvarande person 1. en frånvarande, som
då tänkes såsom närvarande; häftigt
utfall. — Apostrofe’ra, förse med
apostroftecken; vända talet till en frånvarande,
såsom vore han närvarande; häftigt utfara
mot någon.
Apote’k (av gr. apo\ ifrån, bort, och the’ke,
behållare, kista, magasin), anstalt för
beredning och försäljning av läkemedel. —
Apote’kare kallas i Sverige envar, som är
berättigad att utöva apotekareyrket.
Härför erfordras examina, en lägre, Farmacie
kandidatexameriy som berättigar till titeln
Farmacie kandidat (förr Provisor, se
d. o.), och en högre, apotekareexamen, som
berättigar till titeln Legitimerad
apotekare. Endast den senare examen
berättigar till innehav av apotek. —
Apotekare-societeten, sammanslutning till
apoteksväsendets och farmaceutkårens fromma,
som alla apoteksinnehavare i Sverige
måste tillhöra. — Apoteksprivile’gium, av
K. M:t meddelat tillstånd till leg.
apotekare att på viss ort driva apoteksrörelse.
— Apoteksvara, vara som huvudsakligen
1. uteslutande har användning som
läkemedel. Handeln med dessa varor är
uteslutande förbehållen apoteken och regleras
genom den av K. M:t utfärdade
Apoteks-varustadgan. — Apoteksvikt, se
Medici-nalvikt.
Apote’m 1. Apo’tema, gr. (av apotithe’nai,
avlägga), geom., linje, dragen från
medelpunkten av en reguljär månghörning
vinkelrätt mot en av dess sidor.
Apoteo’s, gr. (av the’os, gud), upphöjande
till gud; förgudning, förhärligande; i
biblisk mening: himmelsfärd, upptagande
till himmeln. —■ Apoteose’ra, avguda,
förhärliga.
Apothe’cium, medelt.-lat. (av gr. apothe’ke,
förvaringsrum), hot., "sporgömme", det
organ hos lavarna, i vilket sporbildningen
försiggår.
Apothe’ma, se Apotem.
A potio’ri, lat. (med underförstått pa’rte,
del), efter det förnämsta, enl. huvudsaken.
— A potiori fiat denomina’tio,
benämningen må rätta sig efter huvudsaken.
Apoto’m, mat., skillnaden mellan tvenne
inkommensurabla storheter.
Apotome’, gr., eg. avskäring; tonk.,
kroma-tisk halvton.
Apotoxi’n, dets. som Anafylatoxin (se d. o.).
Apotro’pa, hot., kallas fröämnen vilkas mun
är riktad mot basen. Jfr Epitropa.
Apoxyo’menos, gr., "skraparen", berömd
marmorstod från antiken.
Apoze’m, Apoze’ma, gr. (av apoze’ein), med.,
dekokt på vissa örter 1. rötter. — Apozema
laxati’vum, ett laxativ, bestående av en
infusion på sennablad, manna o. s. v.
App., förk. för romerska namnet Appius.
Appalacher, se Apalacher.
Appara’ns, se Apparence.
Apparas, fi. Apärä, lapsk myt., gengångare
av i lönndom födda och avlivade barn.
Appara’t (lat. appara’tus), tillbehör,
sammanfattningen av redskap 1. hjälpmedel
för anställande av ett experiment 1. för
någon viss verkans framkallande; maskin.
Apparaten, ett appreteringsmedel av
stärkelse, som behandlats med natronlut och
därpå neutraliserats med syra.
Appare’lj (fr. appareille, tillrustning, ståt),
alla de verktyg och redskap
tillsammantagna, som erfordras för utövandet av en
konst 1. ett yrke. — Apparelj gymnastisk,
gymnastik med hjälp av apparater.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
