Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A - Amphalobium ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Amphalobium—Amiisi
71
Amphalo’bium, hot., se Zebraträ,
Amphi-, i sammansättningar, se Amfi-,
Amphi’bia, zool.y groddjur.
Amphi^bium (av gr, amfi’, på bägge sidor,
och hi’os, liv), hot., som växer både i
vatten och på land.
Amphi’cyon, paleont., stamform för
hundsläktet, från miocenperioden.
Amphine’ura, zool., urmollusker.
Amphio’xus, zooL, syn. Branchiostoma (se
d. o.).
Amphipo’da, zool, märldjur.
Amphi’prion, zool., en fisk av Svalgkäkarna,
som valt sitt hemvist i en stor sjösippa,
till vilken den lockar föda genom sina
lysande färger.
Amphisbæ’na, zooL, ödlesläkte utan
extre-miteter och fjäll. Lever under jorden av
insekter o. d. i Sydamerika och Vestindien.
Amphisbænfdæ, zooL, familj maskliknande
ödlor, vilka i regel sakna extremiteter.
Amphi’scii, lat., tvåskuggade.
Amphisilfdæ, zooL, sköldpaddfiskar, en
fiskfamilj med av det ombildade skelettet
uppbyggt pansar.
Amphite’rium, paleont., fossilt pungdjur
från Englands juraformation.
Amphiu’ma, zool.y jättesalamandrar. — A.
me’ans, zooL, ålödlan, en stjärtamfibie i
Nordamerika.
Amplexica’ule (av lat. ampWxo, omfamna,
och ca[ulis, stjälk), hot., stjälkomfattande.
Ampliatio’n {lat. am’plia’tio, av amplia’re,
utvidga), handelst.y avskrift av kvitto 1.
räkning.
Amplifie’ra 1. Amplifice’ra, fr. (av lat.
a’m-pluSy vid, och fa’cere, göra), utvidga,
vidare utföra, framställa utförligare. —
Amplifikatio’n, utvidgande (av en sats);
en målande omskrivning.
Amplfssimus, se Ampel, adj. — In
ampli’s-sima fo’rma, lat., i tydligaste form.
Amplitu’d (lat. amplitu’do, omfång), fys.,
det vägstycke en svängande kropp
till-ryggalägger från jämviktsläget till
endera vändpunkten; astr., den båge, som
solen beskriver på himlen från sin
uppgång till sin nedgång.
Ampoulette, fr. (1. angpole’tt), försvenskat
Ampulett, tändröret till en bomb; även ett
slags sandur, logglas.
Ampsiva’rier 1. Amsiva’rier, "Emsvärjar",
ett kring floden Ems bosatt germanskt
fomfolk.
Ampule’tt, se Ampoulette.
Ampu’lla, lat., eg. flaska, blåsa; hos de gamla
romarna kärl för förvaring av vin, olja
o. d.; inom romersk-katolska kyrkan det
kärl, vari den heliga oljan förvaras; små
glaskärl för medikamenter. — A. re’cti,
anat., den vidgade delen av ändtarmen. —
A. reme’nsis, kärl, innehållande den olja,
varmed franska konungar smordes vid
kröningen.
Ampulla’ceum (av gr. ampu’lla, flaska), hot.,
flaskformig.
Ampulla’ria, zool., ett släkte tropiska
söt-vattenssnäckor, som kunna leva i månader
i intorkad dy.
Ampu’ller {lat. ampu’lla, blåsa), anat.,
blås-formiga uppsvällningar på inner örats
halvcirkelformiga kanaler; i allmänhet
blåsformig utvidgning på ett rörformigt
organ.
Ampupua’no, ett italienskt vin från trakten
av Sierra.
Ampute’ra (lat. amputa’re), med.,
konstmässigt avskära, avtaga, avsåga en lem från
kroppen. — Amputatio’n, en kroppslems
konstmässiga avskärande, avtagande 1.
avsågning. — Amputationsneuro’m, med.,
svulstlik nybildning av nervändar å
am-putationsställe.
A’mraharts, harts av arter av släktet
Spo’n-dias. — Amratrfe, trä av Sp. Momhi’n
användes till sprundtappar. Frö av Sp.
lu’-tea gå i handeln som acajou- 1.
mahognyträ.
Amri’ta, Amrta, sanskr., eg. odödlig, ind.
myt, himmelsk odödlighetsdryck, med
vilken soma (se d. o.) identifieras.
Amschfr, sjätte månaden i turkiska
kalendern.
Amsterdamboskap, en holländsk
nötboskapsras.
Amsterdam-internationa’len, se
International.
Amsvartner, nord. myt., den sjö, där holmen
Lyngve låg och där asarna fjättrade
Fen-risulven.
Amt {ty. Amt, ämbete, fögderi), benämning
på de distrikt, i vilka Norge och Danmark
äro indelade, motsvarande ungefär län
hos oss (i Norge numera Fylke). —
Amt-mand, hövding över ett amt. —
Amtsför-valtare, skatteuppbördsman. — Amtshus,
amtmannens kontor. — Amtstue,
amtsför-valtarens kontor.
A’muk, se Amok.
Amule’tt {lat. amuWtum, från arab.
ha-målet, hänge), föremål att bära på
kroppen till skydd mot sjukdom, förtrollning
o. d.
A’mund, fornnordiskt mansnamn {avha’,hög,
och mund, makt), den maktägande.
A mu’ndo co’ndito, lat., från världens
skapelse.
Amu’r, Amure’tt, se under Amour.
Amure’tträ, se Amouretträ.
Amu’rca, de tjockflytande resterna i
oljefaten. Användas vid fabrikatlon av sämre
tvålsorter.
Amusera {1. amyse’ra, av fr. amuser), roa.
— Amusant {1. -sa’ngt), roande, rolig.
Amusette, fr. {1. amysä’tt), ett slags lätt
fältkanon, numera ej bruklig.
Amusi’ (av gr. a priv. och mu’sa, sång),
med., rubbningar i människans förmåga
att uppfatta musik, att sjunga 1. att spela
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
