- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
70

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A - Amor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

70

Amor—Ampèrmeter

A’mor, lat. {eg. kärlek), rom. myt.y kärlekens
gud = Cupido (se d. o.). — Amor le’sbicus,
otukt mellan kvinnor. — Amore’tt 1.
Amo-ri’n, liten kärleksgud. — Amor vi’ncit
o’mnia, lat., kärleken besegrar allt.
(Ver-gi’lius.)

Amora’lisk (av gr. a priv. och moral), som
saknar moral.

Amorce, fr. (1. amà’rs), tändrör, tändsats,
raketsats; ammunition till leksaksvapen,
knallpulver.

Amo’re, se Con amore.

Amoréer, judiska lärare.

Amo’re pro’ximi, lat., "av kärlek till nästan’’,
sällskap i finska staden Lovisa 1786—1812.

Amore’tt, se Amor.

Amore’vole, se Amoroso, tonk.

Amo’rf (av gr. a priv. och morfe’, form),
formlös, missbildad; miner, och kem., ej
kristalliserande fasta ämnen, t. ex. svavel,
glas, harts. — Amor fl’, saknad av bestämd
form; missbildning. — Amorfi’sm,
formlöshet, särdeles i motsats till
kristallisa-tion.

Amori’n, se Amorett (under Amor).

Amori’ter, en fordom mäktig folkstam i
Kanaan.

Amoro’so, ital., älskare. Se Primo a. (under
Primus).

Amoro’sa 1. AmoreVole, ital., tonk., ömt,
innerligt.

Amo’rpha, bot., växtsläkte av fam.
Legumi-no’sæ, från Nordamerika. — A. frutico’sa,
odlad prydnadsbuske med brunvioletta
blommor. Av blad och ungskott beredes
ett slags indigo, hastardindigo.

Amorphopha’llus, hot., tropiskt växtsläkte
av fam. Ara’ceæ, av vilket några arter
odlas för de stora, vackert färgade
hölster-bladens skull.

Amo’rphus (av gr. a priv. och mor fe’, form),
hot., formlös.

Amorte’ra, fr. (av lat. mors, död), döda en
skuld genom viss årlig avbetalning på
huvudstolen. — Amorte’ring,
Amortisse-ma’ng 1. Amortissement (Z. ma’ng), en
skulds dödande genom etc.; även beloppet,
genom vilket skulden dödas. —
Amor-tissa’bel, som kan inlösas.

Amortisatio’n (av fr. amorti’r, döda), jur.,
förvärvande av fastighet från en andlig
institution.

Amortissema’ng, Amortissement, se
Amortering (under Amortera).

A’mor vi’ncit o’mnia, lat., se under Amor.

A’mos, hehr., mansnamn, eg. börda; kraftig,
bärande.

Amotio’n, lat., avlägsnande 1. avsättning
från en syssla. Jfr Amovera.

Amo’tio reti’næ, med., näthinneavlossning.

Amour, fr. (1. amo’r, lat. a’mor), försvenskat
Amu’r, kärlek, kärlekshandel; älskare,
älskarinna. — Postillon d’amour, fr. (1.
postijå’ng damo’r), kärleksbud, sändebud
mellan älskande. — Amourette (1. amo-

re’tt), Amure’tt, flyktig kärlekshandel. —
L’on revient toujours à ses premiers
amours, fr. (1. lång röviä’ng tosjo’r a sä
prömie’s amo’r), man återvänder alltid till
sin första kärlek, 1. gammal kärlek rostar
icke.

Amoure’tträ, ett mahognyliknande träslag
av de på Antillerna växande Mimo’sa
ter-mifo’lia och M. tamarindifo’lia.

Amove’ra, lat. (eg. avlägsna, av move’re,
röra), avsätta från ett ämbete. Jfr
Amo-tion. — Amovi’bel, avsättlig. —
Amovibili-te’t, avsättlighet.

A’mpel (av lat. am.pu’lla, blåsa), suhst.,
hänglampa utan ljusarmar; hängfat för
slingerväxter o. d.

A’mpel (av lat. a’mplus), adj., stor, präktig,
utförlig. — Ampli’ssimus, högste, ädlaste;
hedersepitet för ett akademiskt
konsistorium.

Ampelida’ceæ, hot., växtfamilj, tillhörande
ordn. FranguWnæ av de choripetala
diko-tyledonerna. Hit höra bl. a. släktena
Pse’-dera och V i’tis, vin, vinranka.

Ampe’lidæ, zooL, sidensvansar, en
fågelfamilj bland Tättingarna.

Ampeli’deæ, hot, dets. som Ampelidaceæ (se
d. o.).

Ampeli’n (av gr. a’mpelos, vinstock), en ur
bituminös skiffer framställd olja.

A’mpelis, zool., fågelsläkte av fam.
Ampe’-lidæ. — A. ga’rrulus, sidensvansen.

Ampelografi’(av gr. a’mpelos, vinranka, och
grajein, beskriva), beskrivning av
vinodling. — Ampelurgi’, vinförädlingskonst.

Ampelo’psis hedera’cea, hot., syn. Psedera
quinquefolia (se d. o.).

Ampelväxter, hot., växter som genom
hängande form passa för amplar.

Ampère, fr. (1. angpä’r), fys., efter fysikern
Ampère uppkallad enhet för uppmätning
av en elektrisk strömstyrka. Jfr Volt och
Ohm.

Ampèrelindningar, elektrotekn., dets. som
Ampèrevarv (se d. o.).

Ampèremeter 1. Ampèremätare, fys., ett
instrument, som i antal ampère (se d. o.)
anger styrkan av en genom detsamma
flytande elektrisk ström.

Ampères bord, fys., en av fysikern Ampère
brukad ställning för de apparater, med
vilka han bevisade lagarna för de
elektriska strömmarnas inbördes verkan.

Ampères regel, fys., den av fysikern Ampère
uppställda minnesregeln för finnandet av
den riktning, i vilken magnetnålen
avviker, då den påverkas av en i närheten
gående elektrisk ström.

Ampèretimme, elektrotekn., en enhet, som
motsvarar 1 ampère under 1 timme.

Ampèrevarv, elektrotekn., produkten av
antalet lindningsvarv på en elektromagnet
och den strömstyrka, som går genom
tråden.

Ampèrmeter, se Ampèremeter.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:06:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ekbohrn/0078.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free