Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX. Ekman som politiker. Av U. Leander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
200
rörande de rusgivande dryckernas natur och verkningar men mot
bortauktionering av fattighjon m. m., nödgas vi förbigå.
Utrymmet medgiver ej heller att redogöra för Ekmans arbete
under 1892 års lagtima riksdag. Blott ett par av hans
anföranden under denna riksdag skola flyktigt beröras. Waldenström
hade vid densamma i en motion återupptagit yrkandet om sådan
ändring i gällande lag angående formen för äktenskaps ingående,
att medlemmar av svenska kyrkan, som det önskade, skulle äga
rätt att avsluta äktenskap inför borgerlig myndighet. Trogen sin
vana hade lagutskottets majoritet även denna gång avstyrkt
motionen men råkat i motiveringen göra sig skyldig till åtskilliga
motsägelser, som Ekman icke försummade att påtala. Så hade
utskottet sagt, att lagstiftaren infört det borgerliga äktenskapet
i åtskilliga fall (för dissenters), därtill manad av omsorg för
upprätthållandet av det organiska sambandet mellan stat och
kyrka. Men hade civiläktenskapet, där det redan kommit i
till-lämpning, visat sig främja sambandet mellan stat och kyrka, hade
utskottet enligt allt sunt förnuft bort ivra för ett fullständigt
införande av denna äktenskapsform i stället för att avstyrka den.
Kanske hade utskottet för avsikt att lösa sambandet mellan stat
och kyrka? Man skulle ha varit böjd att tro något sådant, om
icke den stjärna, som blixtrade fram (genom utskottets
ovannämnda uttalande), varit höljd i alltför tjocka moln, för att man
skulle våga sig på att draga en sådan slutsats.
Ekman hade, alltsedan han fått utskottsbetänkandet i sin hand,
oavlåtligen hört Tegnérs sarkastiska dikt om »Hammarspik»
ljuda i sina öron. Han började också sitt ganska humoristiska
anförande med att citera de båda första raderna av denna dikt:
»O Hammarspik, o Hammarspik, jag vill din ära prisa! Din
poesi och din kritik är värd sin egen visa.» Han gjorde detta,
emedan han ansåg, att även utskottets utlåtande vore värt sin visa.
Utskottets hemställan stod sig ej heller utan avslogs av andra
kammaren, som i stället biföll motionen.
Från kyrkligt håll blev vid samma riksdag motion väckt om ny
lönereglering för rikets prästerskap. Tillika påyrkades i
motionen, att statens inflytande över de frikyrklige skulle i viss mån
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
