Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX. Ekman som politiker. Av U. Leander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
205
skildring av det uppsluppna, lättfärdiga liv, som fördes särskilt
i Stockholm, samt lade kammaren bevekande på hjärtat att
vara med om någon åtgärd, som kunde stäv ja den helt uppenbara
lasten. Men liksom ifråga om dryckenskap och rusdryckstrafik
har det visat sig svårt att få till stånd några effektiva beslut till
förhindrande av den nakna osedligheten. Emellertid fick han vid
den votering, som begärdes, 76 av kammarens ledamöter med sig
för den reservation, som inom lagutskottet avgivits i motionens
syfte, under det 97 röstade för avslag.
Den 1885 endast tillfälligt lösta försvarsfrågan återkom vid
1891 års riksdag. K. m:t begärde i en framlagd proposition
bland annat 90 dagars övningstid för de värnpliktiga, vilket
dock kunde genomföras först påföljande år vid den då hållna
urtima riksdagen. Men innan propositionen avslogs, framkallade
frågan även denna gång en längre debatt, under vilken Ekman
uttalade såsom sin mening, att flera viktiga reformer måste
komma till stånd, innan nationen kunde åtaga sig ökade
militärbördor. Den första reformen vore en rättvisare fördelning av
skattebördorna, den andra begränsning av de stora fyrkarnes
inflytande ifråga om kommunal rösträtt, den tredje utvidgning av
den politiska rösträtten och den fjärde sådan förändring av
regeringsformen, att det bleve mera än dittills beroende av
representationens bedömande, huruvida krig skulle börjas eller icke.
Efter dessa reformers genomförande skulle försvarsfrågan kunna
lösas på ett sätt, som i landet hälsades med glädje. Men under
rådande förhållanden ansåg han sig böra yrka avslag å den kungl.
propositionen.
Uti frågan om folkskollärares rätt att till skolrådet avgiva
yttrande i pedagogiska spörsmål, varom förslag väckts av annan
motionär, framställde Ekman under överläggningen ett yrkande,
som bifölls. Enligt detta skulle det beredas folkskolans ordinarie
lärarepersonal tillfälle att yttra sig uti frågor, som rörde
skolväsendets allmänna anordning samt tukt och undervisning.
Övriga anföranden av Ekman under 1891 års riksdag, såsom
hans inlägg för obligatorisk undervisning i de allmänna skolorna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
