Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
på sina rättigheter, fans ej af rådmannen och gästen mera
qvar än den förres käpp och den senares piska.
»Ja, se det har man för det man är för flat mot sina
vänner!» allarmerade vår klubbfru. »De skämmas inte att
rakt under ögonen på mig snappa upp mina resande. Rättnu
’ blir det så godt, att de hålla patrull utanför tullen. Tvi,
sådant uselt samhälle denna här hålan har!»
Slutet på alla fru Elmgrens visor var alltid klagan öfver
samhället, en klagan, som syntes henne vara en särdeles fin
pik mot borgmästaren, hvilken emellertid, der han satt vid
klubbens enda virabord, låtsade hvarken höra eller se.
Anförd af rådman Utter, som gick i spetsen, tågade
under tidén vår ingeniör med hela sin egendom, Brunte, Kalle,
kärran och bagaget, öfver torget ned till Strandgatan, der
utterska tomten var belägen. Så vidt månskenet tillät
föremålens granskning, syntes det Wiliam som om hans blifvande
bostad, med den lilla tre famnars långa blomsterhagen på
hvardera sidan om trappan, kunde komma att anslå honom
rätt väl.
»Mor», ropade rådmannen, i det han trefvade efter låset
till dörren, »mor, kom och öppna med ljus — vi ha en
främmande gäst här!»
Moppe skälde, dörren öppnades och till tröskeln trädde^
en innerligt treflig matrona i nystärkt förkläde med vida veck
och en finkrusad mössa på det ärbara hufvudet.
Rådmanskan neg och gick baklänges med ljuset för att
visa vägen, och som rummets bredd ej var särdeles stor,
hann man snart soffan.
»Denne unge herre är herr ingeniör Wiliamsson, mor!»
presenterade rådmannen. »Han skulle fått det för kallt på
gästgifvaregården, och derföre nämde jag ett ord om våra
små rum.»
»De stå gerna till tjenst!» svarade gumman hjertligt.
Wiliam tog med ens sitt parti, fattade hennes , hand
och yttrade raskt: »Min bästa fru rådmanska, herrskapet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
