Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Det vore skönt!» En oemotståndlig åtrå vaknade i hennes
bröst: hon ville än en gång, innan det rysliga skulle hända,
se grottan. »Jag hade ändock en önskan... den sista!»
sade hon sakta och trädde fram till fönstret. »Hu, det är
så mörkt der* ute, men det passar bra till min själ: den är
också mörk .. jag vill dit — jag måste dit! Jag flyger snart
öfver den välkända vägen, och de nedfallna gulnade löfven
hvilka betäcka gångarne, skola lysa mig.
Hon ringde ... Anna kom in.
»Hör», sade Telma med hjertligt bevekande röst, »vill
du göra mig en verklig tjenst?»
»Ack, nådig fröken, gud gifve jag kunde; jag vill göra
allt hvad fröken vill!»
»Nåväl, jag ämar gå ut på en liten stund och tar
nyckeln med mig. Om grefvinnan eller min mor komma
att besöka mig, måste du afstyra det, utan att förråda att
jag icke fins här inne. Du skall säga, att jag särskild t önskat
att få vara ensam ett par timmar! Gör du detta, Anna? Kan
jag lita på, att du ej låter märka att jag är borta, ty det
skulle väcka en onödig oro, att jag gått uti så svårt väder?»
»Ja... men, herre gud, hvad skall fröken nu ute och
göra? Det blåser ju ,så, att en knappt kan stå på fotterna.
Hvart skall nådig fröken ta vägen?»
»Ah, jag går bara ner till min gamla älsklingsplats:
berggrottan. Jag har fått en innerlig längtan att se den
ännu en gång, innan .. . nog, Anna, jag vill det, och du
gör ju, af kärlek till mig, hvad jag begärt?»
»Gud sig förbarme, i den hemska grottan så här dags!
Jag blir rigtigt mörkrädd att vara der på ljusa dagen, men
nu ville jag ej gå dit, om jag så fick hela Hammarby slott
som det står.»
»Det tror jag nog. Du är vidskeplig, men jag fruktar
ingenting, har ingenting att frukta, och kanske blir det mig
bättre der, bättre än här.. gif mig min mörka klädeskappa
och min svarta slöja, och gå ut och se åt, att ingen är på
borggården!»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
