Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
förevändningar nödgades hon dock framräcka
buketten, då jag varseblef ett papper, som stack
fram.”
’’Jag får en misstanke, för hvilken jag nästan
sjelf blyges,’’ yttrade Lavinia med osäker röst;
”och likväl fruktar jag att jag ej misstager mig.”
”Hvilken?” utropade begge männen på en gång.
”Jag tror icke att hon känner det ringaste för
grefven, utan att alltsammans är en ordentligt
uppgjord plan af hennes alltför orofiga
uppfinningsförmåga. Hon har olyckligtvis råkat fatta behag
för den idéen att se dig förkrossad af svartsjuka-;
och hon har ej skytt något medel att bringa dig
dit du nu kommit.”
Rudolf blef alldeles blåblek.
”Om det vore så,” sade han långsamt, ”vore
det värre än allt annat! Jag skulle ej mer
kunna älska en qvinna af en så helvetisk
lättsinnighet. De böner, jag kostat på henne, den
ångest hon läst i mitt hjerta, hvars qval jag blottat
för henne, skulle hafva rört en tigrinna. . . . Nej,
om biljetten varit skrifven i går, kunde jag hafva
trott det; men i dag ... i dag, efter det som
på morgonen förefallit, är det omöjligt!”
”Jag hoppas också, till qvinnans heder, att
Lavinia misstagit sig; men, vid den allsmäktige
Guden, om denna fruktan är grundad, om Julia af
rent syndigt lättsinne låtit dig erfara alla dessa
marter och tillställt detta förfärliga spektakel, af
hvars följder äfven jag fått en del, som jag aldrig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
