Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hon bemödade sig framför allt att behälla
fattningen, och efter några ögonblick, då hon var
säker på sin röst, sade hon i en ton, som röjde
hennes djupa förmåga att uppfatta och beräkna
den stora vigten af röstens rätta användande
(La-Vinias var på en gång mild, aktningsfull, fast och
klar, med den allra lättaste anstrykning af dämpad
förvåning): "Ludvig, du är missnöjd; men jag
vågar likväl hoppas att du icke smärtar mig genom
att föra denna känsla med dig in i den boning,
som skall blifva oss gemensam?”
”Kör om kyrkan!” ropade ryttmästaren med hela
fylligheten af sin djupa bas, då kusken redan drog på
venstra tömmen, för att som vanligt låta det bära
vägen rakt fram genom gärdena och alléen.
Det var blott en half mils krok att fara kring
kyrkan!
Lavinia begrep icke rätt väl denna anordning.
Skorstenarne af Rosenborg framskymtade redan
genom träden — och man tog en helt och hållet
motsatt väg! Ville han visa några anläggningar, eller
ville han afsvala sig innan han komme fram?
Emellertid saknade hon svar. Hade han glömt
att gifva det, eller ernade han icke gifva något?
Idel frågor, på hvilka ingen upplysning stod att
vinna; och Lavinia måste tillstå att början icke var
serdeles lofvande.
Vagnen rullade snabbt fram; ryttmästaren salt
tyst, Lavinia likaså. Ändtligen låg kyrkan
framför dem, ett gammalt mörkt tempel från fordomtid,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
