Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIV. Bromsar av civilingenjör Karl J. Åkerlund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den för trafiksäkerheten absolut
nödvändiga retardationen måste
kunna uppnås med normal
kraftutveckling hos föraren.
Nutidens gatutrafik fordrar av
bilarna en retardation av 4—5 m/
sek2, vilket motsvarar en total
bromskraft vid hjulperiferien av ca hälften
av fordonsvikten. För att dylika
krafter skola kunna överföras till
vägbanan och för att man över huvud
taget skall kunna utnyttja en så stor
del av fordonsvikten som möjligt vid
bromsningen måste 4-hjulsbromsar
(»all-hjuls-bromsar») användas.
Gränserna för förarens normala kraftutveckling äro vid fotmanövrering ca 50 kg
och för armmanövrering (»handbroms») ca 40 kg. Dessa värden gälla för
kontinuerlig drift och kunna under korta tidsmoment överskridas (upp till
50 o/0), vilket får anses som säkerhetsmarginal för normal trafik och för
nöd-bromsning. Det andra grundvillkoret för god kraftfördelning hänför sig till
förarens kraft och bromskraften vid hjulperiferien, resp. fordonets retardation:
Den av föraren alstrade kraften bör stiga likformigt och vara proportionell
mot fordonets retardation. Detta är nödvändigt för att föraren skall kunna
anpassa manövreringen av bromsarna till den varierande friktionen mellan
hjul och vägbana. En sådan »mjuk» bromsverkan fordrar ett visst »spelrum»
för manöverkraften och att ett mottryck (»reaktionstryck») förmärkes i
bromspedalen, vilket hela tiden bör vara proportionellt mot retardationen. I
diagramform bör alltså förarkraften som funktion av retardationen vara en rät
linje, »bromskraftlinjen» (se fig. 3).
I fråga om bromsanläggningens verkningsgrad rj kunna likaledes två
synpunkter anläggas: a. Den mekaniska verkningsgraden hos kraftöverföringen
från manöverorganet till hjulperiferien (i^), b. Den mekaniska
verkningsgraden hos kraftfördelningen mellan olika hjul eller axlar Båda dessa
verkningsgrader böra vara så höga som möjligt (så nära lika 1 som möjligt) och
vi få då ett tredje grundvillkor:
Kraftförlusterna i bromsanläggningen böra. vara så små som möjligt.
I första fallet (j^) äro förlusterna beroende av konstruktion, utförande,
förslitning etc. hos bromssystemets rörliga delar (friktionsförluster) samt av
bromsbeläggets kvalitet och belastning (värmeförluster).
Fig. 3. Bromskraftlinjer för fotbroms på
ett fordon med 4-hjulsbromsar.
526
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
