Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 437: —
mellan mig oeh den man, som hotar att röfva bort mig
från mitt föräldrahem och i motsats mot min vilja vill
länka fast mig vid sin förhatliga person.
— Riddaren har friat?
— Ja!
— Och du har afvisat honom?
— Ja, moder!
— Det är illa gjordt af dig, dotter. — Din fader och
ej du har rätt att förfoga öfver din hand.
Fru Malin talade strängt.
— Jag vet, att så är sed sedan hedenhös. Men den
svenska qvinnan är ingen träl — *— —
— Tyst, dotter!
— Nej, moder, jag måste tala. Den svenska qvinnan
är ingen träl, hon har fri vilja såsom mannen, hvilken
skall försvara henne, men ej röfva bort henne från hen-
nes hem.
— Men om din far lofvat —––––
— Ah, var det åt Gustaf Stensson, som min far lofvat
min hand! utropade jungfru Helena, under det att så väl
afsky som förskräckelse stodo målade i hennes drag.
— Det har jag aldrig sagt, Helena. Men om din
far skulle lofva herr Gustaf dig till äkta, så måste du lyda.
— Lyda sin fader för att begå en mened?
— Hvad säger du, flicka?
— Jag säger, att min far, om han tvingar mig att bli
riddar Gustafs gemål, har en svår skuld på sitt samvete
att redogöra för på den stora räkenskapsdagen. — En
mened, som hans barn på hans befallning svär, kan han ej
undgå att få stå till svars för inför Gud.
— Dotter! Dotter!
— Jag kan aldrig älska riddar Gustaf, hvilken är mera
värd mitt hat än min kärlek. — Nej, nej! Min far kan
inte vara så grym, att han skall fordra, det jag skall för-
mäla mig med den, jag afskyr.
— En ung jungfru har inte rätt — — —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
