Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 14 —
fårad af en sorlande bäck. Denna plats ansåg hertigen
vara lämplig till hviloplats för hästarne, då äfven de ri-
dande kunde få förfriska sig ur den ymniga matsäck, som
var packad på fyra hästar och hvilken kung Gösta sjelf
sett om; ty så noga var den gamle kungen, ätt allt skulle
vara rikligt tilltaget, att han låtit förevisa sig matsäcken, in-
nan den blifvit packad på hästarne, af hvilka en bar det
medförda vinförrådet.
Kläde lades ut på marken och baldakiner uppspändes
öfver de furstliga personerna, till hvilka förfriskningar fram-
buros af junkrar och kammarsvenner.
Sinnena voro upprymda och blefvo det ännu mera ef-
ter inmundigandet af frukosten. Hertig Erik var en ut-
märkt värd och prinsessan Katarina, som i början af färden
varit något dyster, skämtade nu till höger och venster samt
tryckte immerfort sin lycklige makes hand.
Medan de furstliga personerna ännu sutto under balda-
kinerna började hästtraf höras och snart märkte man, att
en skara hästar kommo från ett håll alldeles motsatt mot
det, från hvilket bröllopskaran kommit.
’ Svennerna blefvo befallda att gripa sina vapen och väp-
narne ilade fram i närheten af sina herrar med deras vapen
till hands. Den största försigtighet ansågs nödvändig att iakt-
taga, alldenstund man kunde befara att möta ett stigmansfolje.
Mer än en qvinlig kind blef blek, men männen voro
fullkomligt lugna och förlitade sig fullkomligt såväl pa sin
tapperhet som på sin mängd. Det stigmansfolje skulle
vara väl beväpnadt och mycket talrikt, menade de, som
skulle våga att förgripa sig på en så stor skara, som den,
hvilken nu var samlad kring de furstliga personerna.
Och de hade rätt. —
Hästtrafvet hördes med hvarje minut närmare och snart
syntes de första hästhufvudena sticka fram bakom en bergs-
skrefva, kring hvilken stigen slingrade sig.
Hufvudena följdes af kroppar. — Men hvilka krop-
par! _ Utsvultna, så att refbenen kunde räknas på de
arma djuren.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
