Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 16. Frågan om Dödsstraffets uteslutande ur den allmänna strafflagen, behandlad af svenska Riksdagen - Motioner om Dödsstraffets afskaffande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
247
och Dalman samt H Exc. justitiestatsministern friherre De
Geer1) Den sistnämnde yttrade, bland annat, att genom det
framlagda förslaget till ny strafflag, deri for de gröfsta brott
stadgats alternativt dödsstraff och lifstidsstraffarbete, »vore ett
stort steg taget till dödsstraffets afskaffande» och att,
om förslaget skulle antagas, »lärer väl tillämpningen af
dödsstraffet hädanefter blifva sä sällsynt, att vi i detta afseende
kunna ställa oss pä samma linea med de nationer, som hafva
de mildaste strafflagarna». Hans anförande bestämde Ridd. o.
Adelns beslut.
Hos Preste-Ståndet blef aldrig fråga om dödsstraffets
afskaffande Ståndets öfverläggning rörde sig uteslutande derom,
huruvida afrättning skulle verkställas offentligen, hvilket äfven
blef Ståndets beslut.
Vid sista ståndsriksdagen 1865—66 väckte riksdagsmannen
Rosenberg i Bonde-Ståndet motion om dödsstraffets
suspenderande under en tid af 10 är och ersättande med straffarbete
för lifstiden för att vinna erfarenhet, huruvida icke
rättssäkerheten i landet skulle kuuua tryggas utan att afrättningar egde
rum. Då motionen behandlades i Lagutskottet afstyrkte flertalet
af utskottsledamöterna densamma af skäl, att en lagförändring
i sådan riktning troddes skola ingripa i konungens i
grundlagen erkända benådningsrätt. Bonde-Ståndet biföll emedlertid
enhälligt den Rosenbergska motionen, hvilken åter i
Borgare-Staudet förkastades efter votering med 27 röster emot 19.
Hos Ridd. och Adeln bifölls Lagutskottets afstyrkande
betänkande utan votering.
Under riksdagen 1867, den första efter
nationalrepresentationens ombildning, väckte dåvarande borgmästaren (sedermera
häradshöfdingen) Bovin motion om dödsstraffets borttagande
ur den allmänna strafflagen. Lagutskottet i memorial (N:o 53)
• len 16 Februari samma år afstyrkte med 8 röster emot 7
motionen »emedan», såsom orden lydde, »föreställningen om
dödsstraffets nödvändighet ännu i vårt land vore med
rättsmedvetandet sä införlifvadt att detta straffs borttagande — hvilket
måste erkännas först vid en allmänt högre bildningsgrad
böra ifrågasättas — icke kunde ske med stöd i detta
medvetande». Emot Utskottets sålunda uttryckta afstyrkande re-
1) Ridcl. o. Adelns Protokoll den 11 Juli 18C3 vid Rikadagen samma år.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
