Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 16. Frågan om Dödsstraffets uteslutande ur den allmänna strafflagen, behandlad af svenska Riksdagen - Motioner om Dödsstraffets afskaffande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
24(5
SEXTONDE KAPITLET.
Frågan om dödsstraffets uteslutande ur
den allmänna strafflagen, behandlad
af svenska Riksdagen.
Da ett omfattande förslag till ny strafflag förelades Rikets
Ständer till pröfning vid riksdagen 1862—63, var det att förutse
att frågan om dödsstraffets upptagande i lagen skulle komina
under allvarlig öfverläggning. Så skedde ock. Inom
Bonde-Ståndet fördes den 11 Juli 1863 en särdeles liflig debatt härom,
hvarunder ej mindre än 17 talare yttrade sig för dödsstraffets
uteslutande ur lagen, bland hvilka märktes flere af ståndets mest
framstående män’), såsom vice talmannen Anders Eriksson
från Elfsborgs Län, Sven Rosenberg från Kristianstads Län,
Paul Andersson från Jemtland, Per Tjernlund och Paul
Hedström från V. Norrland, Olof Persson frän Gefleborgs Län
m. fl. Vid anställd votering beslöts med 40 röster emot 37
att ifrågavarande straff icke skulle i den nya strafflagen
intagas -’). Vid öfverläggningen inom Borgare-Ståndet uppträdde3)
borgmästarne Bovin och Kistner samt herrar Blanche och
Riddersstad emot dödsstraffet såsom straffmedel, påyrkande dess
uteslutande ur lagen, men flertalet af ståndet syntes frukta att
en sådan åtgärd kunde medföra en så väsentlig rubbning af
straffsystemet i dess helhet att förslagets antagaude derigenom
äfventyrades. Inom Ridd. o. Adeln sökte författaren af
närvarande afhandling att framlägga alla de skäl, som talade för
att taga steget fullt ut och afskaffa dödsstraffet samt ersätta
detta med straffarbete for lifstiden för de gröfsta brotten, och
han understöddes härvid af justitiekansleren von Koch och
krigsfiskalen friherre Armfelt, hvaremot för dödsstraffets
bibe-hållaude i Sveriges lag yttrade sig herrar Carlheim-Gyllensköld
1) Bland dem var det tre, som tillkännagåfvo, att de varit åsyna
vittnen till afrättningar, och en ibland dem icke mindre än fem gånger.
2) Bonde-Ståndets Protokoll vid Riksdageu 1862—63. VI. s. 105 o. f.
3) Borgare-Ståndets Protokoll vid Riksdagen 1862—63. V. s. 138. o. f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
