Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
strid, lämnade sin familj i ett svårare läge än den, som fegt
sparade sitt lif och sålde sin tjänst åt en annan.
Till all lycka betyda dylika missförhållanden icke så
mycket, om blott den allmänna andan är god. Och att detta var
fallet, därpå hade Finlands officerskår gifvit bevis under Gustaf
III:s krig mot Ryssland, d. v. s. efter det sorgespelet vid Anjala
öppnat ögonen. Detta krig hade i militäriskt afseende lyft
Sverges rike ur det fömedringstillstånd, i hvilket 1742 års
fälttåg störtat det. Strider sådana som den vid Porrassalmi gåfvo
den finske krigaren åter rättighet att höja sitt hufvud vid sidan
af världens ärofullaste arméer. Gustaf IU:s krig hade därjämte
sin stora betydelse såsom en skola, i hvilken de fleste
män, som 1808 stodo i spetsen för de finska armékårerna,
första gången på allvar öfvat sig i krigets värf. Adlercreutz,
Gripenberg, von Döbeln, Sandels, hade alla varit med i 1789
—1790 års krig. Detta var så mycket viktigare som officerarne
vid de indelta trupperna, i likhet med manskapet, under freden
voro mera jordbrukare än värkliga yrkessoldater. Visserligen
voro de nämde männen under Gustaf Ill:s tid endast unge
officerare, som tjänade i lägre befattningar, och ingen af dem hade,
när 1808 års krig utbröt, avancerat högre i graderna än till
öfverste. Också var det egendomligt för den finska armén, att
alla de, som skulle föra våra soldater till segrar eller nederlag,
dittills endast kommenderat bataljon eller regemente; de hade
gjort det med tapperhet och sakkunskap, men de ägde icke den
erfarenhet som ledningen af en större truppstyrka kräfver. Emot
en finsk eller svensk öfverste stod alltid en rysk general, och
denne general hade kort förut på Europas stora slagfält gjort
sig förtrogen med den djärfva krigföring, genom hvilken
Napoleon kufvade riken och störtade troner. Till all lycka tillät
icke vårt lands natur stora, med ens afgörande strategiska
schackdrag, men faktum är i alla händelser, att i 1808 års krig
icke blott arméstyrkans numerär, utan äfven den krigiska
erfarenheten var större på de anfallandes sida. Detta krig var
hufvudsakligen en ensam, afiägsen landsdels hopplösa kamp
mot en europeisk stormakt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
