Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - L - Lahn ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
2. Lahn, f -en vattenbyggn. flätverk för att befordra
upplandning.
3. Lahn, m -[e]s -e lan[tråd], glitter. -borte,
f -n lantrådsbård.
Lahne, f -n dial. lavin.
Lahngold, n -[e]s O flitter-, glitter|guld, oäkta
guldtråd, guldlan.
lähnig, a repsi. ~ gedrehtes Tau löst (lösare)
slaget rep (tåg).
Lahnlitzenschnur, f -en o. -e† ⚙ snöre med
tinselledare.
Lahnphosphorit m -[e]s -e min. fosforit fr&n Lahn-
trakten.
Lahnllsilber, n ⚙ silverlan. -tresse, f -n ⚙
galon av lantråd.
Lahnung, f -en, se 2. Lahn.
Lai [lai, ls:], n -s -s språkv, fornfransk dikt, lai.
Laib m -[e]s -e 1. slags bröd, bulle, kaka, lev,
limpa. Zwei ~ Brot två bröd. 2. ~ Käse hel
ost; ~ Zucker sockertopp.
1. la|b|en, -te ge-t tr forma som en lev.
2. laibl|en, -te ge-t tr byggn. avsnedda. L-ung, f
valvs in trädos.
Laich m -[e]s-e [fisk-, grod]rom. -bett, n-[e]s -en
fisk. lekplats. -e, f O l.üsks lek. 2.se -zeit. I~|en,
-te ge-t intr [Ä] om fisk, grodor leka, lägga rom.
"oder Fisch lekfisk. -en, n -s romläggning,«sks
lek. -er, m -s -, -karpfen, m lekkarp. -kraut,
n bot. Potamogeton nate. Dichtes ~ p. densus
tät-bladig nate, dvärgnate; fadenblättriges r
p. fliiformis havs-, kust|nate; flachsteng[e]liges
~ p. zosterifoiius tångnate; flutendes r p. auitans
strömnate; gefärbtes r p. coioratus käll-,
torv|-nate; gestrecktes ~ p. præiongus långnate;
haarfeines ~ p. trichoides hår-, tråd|nate;
kamm-förmiges r p. pectinatus borst-, kam|nate;
Heines r p. pusiiius grop-, små|nate; krauses
~ p. crispus krusnate; rötliches ~ p. rutiius
styv-nate; schwimmendes ~ p. natans gäddnate;
spitzblättriges r p. acutifoiius band-, spets|nate;
stumpfblättriges ~ p. obtusifoiius klynne-,
trubb|-nate. -krautgewächse, pl bot. Potamogetonacese
na-teväxter. -mässen, pl klumpar av rom,
äggsamlingar. -netz, n -es -e fisk. ung. betesnät.
-ort, m -[e]s -e o. -erf, -platz, m -es -e† esks
lekplats. I~reif, a om fisk könsmogen, -reife,
f, se -zeit, -stelle, f -n, se -ort. -teich, m -[e]s
-e lekdamm för karp. Zeit, f -en fisks, grodors
lektid.
Laie m -n -n lekman, a) världslig,
icke-and-lig, 6) icke-fackman, icke-yrkesman. m und
Gelehrte lekt och lärd; im Staatsgerichtshof
stehen drei Berufsrichtern sechs Laien
gegenüber den tyska ’stats’domstolen består
av tre jurister och sex icke-jurister.
Laien‖-, i sms. vam. lekmanna-; äv. sekular[isk],
sekulär. -abt, m-[e]s-ef sekularabbot,
världslig abbot, -beteiligung, f O lekmäns
(ickefackmäns) deltagande i ärendes behandling,
-bre-vier [’vi:r], n -s -e bönbok för lekfolk; F
kortlek. -bruder, m -s -† lekmannabroder i kloster,
sekularmunk. -briiderschaft, f -en
lekmanna|-brödraskap, -förening, -element, n -[e]s -e
lekmannaelement. l-haft, a lekmanna-,
lek-mannamässig. -investitur, f -en kyrkohist.
lek-mannainvestitur. -kommunion, f -en 1.
lek-mannaståndet. 2. lekmäns nattvardsgång,
-kreis, m -es -e lekmannakrets. -mitglied, n
-[e]s -er medlem utom facket, -pfründe, f
-n prebende med världslig innehavare,
-pre-diger, m lekmannapredikant, -priester, m
se-kularpräst. -richter, m jur. lekman under
utövande av domarfunktion, -schaft, f -en 1.
lekmannaförening. 2. egenskap av lekman,
-schule, f -n lekmannaskola, konfessionslös
skola; se äv. Gemeindeschule, -schwester, f
-n lekmannasyster, sekularnunna. -sinn, m
-[e]s lekmannauppfattning. -sprechzimmer, n
i kloster parlatorium. -stand, m -[e]s -e† 1.
Der ~ lekmannaståndet, lekmännen. 2. Mein
~ min egenskap av lekman, -tum, n -[e]s 0,
se -stand 1. -unterricht, m -[e]s konfessionslös
undervisning. -Vermutung, f -en jur.
lekmanna-slutsats. -verstand, m -[e]s ⚙
lekmannaför-stånd. -weit, fi Die r det världsliga
samfundet (samhället).
Laisierung, f -en överflyttning från kyrkligt till
världsligt stånd (område, sfär).
Lakai [’kai], m -en o. -s -en lakej, betjänt.
Lakaien‖geschwätz, n -es -e betjäntprat,
lakej-sladder. l-haft, a betjäntmässig, lakejlik,
lakej-, -haftigkeit, f lakejanda, kryperi.
-presse, fO lakejpress, -schaft, fi. O innehavande
av lakejsyssla. 2. -en lakejfölje, -seele, f -n
lakej själ. -tum, n -s O. se -schaft.
Lake, f -n [salt]lake.
Lakedämon [ds:], m. m., se Lazedämon m. m.
Lakei, se Lakai.
Laken, n (‡ m) -s - 1. lakan. 2. föråidr. el. dial.
klädespacke, tygstycke. 3. ⚓ segel, -billett,
n -[e]s -e järnv. ’lakanbiljett’.
Lakfleisch, n -es O salt (nedsaltat) kött.
Lakkadiven, pl geogr. Die ~ Lakkadiverna.
Lakkase, se Laccase.
Lakkolith m -[e]s o. -en -e[f] geoi. lakkolit.
Lakmus, se Ijackmus.
Lakon‖ier [’ko:], m -s -, -in, f -nen
lakedemo-nier, spartan. I-isch, a lakonisk, -ism|us, m
-us -en lakonism, lakoniskt uttyck.
Lakritze [’kritzo], f -», -n, m -s - 1. b0t.
oiycyr-rhiza lakritsväxt. 2. lakrits, -n[baum, m -[e]s
-ef, se Lakritze 1. -n[holz, n -es -erf
lakritsrot. -n|saft, m -[e]s -e† lakritssaft. -n[stange,
f -n, -n|stengel, m lakritsstång. -n|wasser, n
lakritsextrakt. -n[wicke, f -n bot. Astragalus
gly-cyphyiius sötvedel.
Lakschinken m [ned]salt[ad] skinka.
Laktalbumin, n -[e]s fys. kem. laktalbnmin. -am
flak], n -s -e fys. kem. laktain. -ase, f -n kem.
laktas. -at, n -[e]s -e kem. laktat. -ation, f -en
laktation, mjölkavsöndring, digivning, -azi-
daze [’da:tsa], f fys. kem. laktucidas. -azidogen
O saknar plur. † omljud. F familjärt. P lägre språk. ᚼ mindre brukl. ⚔ militärisk term. ⚓ sjöterm. ⚙ teknisk term.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
