Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - L - Lagerrahmen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Geschützes mittpunkt på en kanons tappaxel;
verglichener (versenkter) t på (under)
kärn-linjen liggande mittpunkt, -rahmen, m -s
-W axel I ägers ramverk, lagerram. -raum, m -[e]s
-e† hand. m. m. lagerlokal, -rum, packrum.
l-recht, adv mur. E-n Stein t legen lägga
mursten i rätt förband, -recht, n -[e]s -e
hand. jur. 1. rättsbestämmelser (lag) angående
upplagsmagasin. 2. rätt till (att begagna)
upplagsplats, -reibung, f -en maskin, lager-,
tapp|friktion. l-reif, a färdig (mogen) att
lagras, -reste, pl hand. lager|rest[er],
»återstod. -röhr, n -[e]s -e ⚙ horisontalrör i
tryck-luftpump. -röhre, f -n 1 jorden nedlagda 1’Ör för
vattenkonst, -rumpf, m -[e]s -e†, se -körper.
-schale, f -n ⚙ lagerskål. -schein, m -[e]s -e
hand. k vitt o å lagrad (å lager el. magasin
förvarad) vara, ’lagerkvitto*. -schenke, f
-n ⚓ marketenteri (utskänkningsställe)
inom läger, -schicht, f -en 1. lag, skikt,
varv, t. ex. die unteren ten in den Silos.
2. mur. skikt lagt på liggsidorna. -Schild, m
-[e]s -e ⚙ lagersköld, -schirm, m -[e]s -e ⚙
lagerskärm. -Schmierung, f -en ⚙
maskinlagers smörjning. -schnepfe, f -n jakt.
övervintrande morkulla, [schraube, f -nø[lager]-lockskruv.-] {+-schraube, f -nø[lager]-
lockskruv.+} -schuppen, m -s - godsmagasin,
[varu]skjul. -schutzkappe, f -n, se -deckel.
-Sendung, f -en poste-restante-försändelse.
-seuche, f -n fältsjuka, -sitz, m -es -e maskin,
lagerstol, stödlager, -skontro, n -s hand., se
-buch 1. -sockel, m -s - ø lagerfot. -sohle, f
-n ⚙ lagersula. -spesen,^/, se -gebühr, -sproß,
m -sprosses -sprosse bot. bålskott. -statt, f 0,
Stätte, f -n 1. läger|stad, -ställe, viloplats.
Hölzerne -statte träbrits. 2. plats för
läger. 3. upplagsplats. 4. gruvt. geoi. fyndighet,
av. lager. Gang artige t malm gån g;
geschichtete t lagrad (skiktad) [malm]fyndighet;
gestörte, verworfene t malmförkastning;
mafiige t malmstock, -stättenkunde, /O gruvt.
geoi. malmfyndighetslära. -stein, m -[e]s -e
⚙ 1. krutkvarns liggare. 2. järnv. stensliper.
3. jämtiiiv. formvägg i masugnsställ. -stelle,
f -7i 1. se -statt. 2. ⚙ lagers plats, -stock, m
-[e]s -e† 1. geoi. lagerstock. 2. slags bikupa.
-Straße, f -n, se -gasse. -strazze, f -n hand.
inventariekladd. -stroh, n -[e]s O lägerhalm.
-stück, n -[e]s -e art. isht förr fyrkant, -stuhl, m
-[e]s -e† 1. ⚙ lagerstol. 2. klockstol i kyrktorn,
-träger, m lagerbock »r skovelhjul.
Lagerung, f -en 1. lagring, magasinering,
uppläggning. 2. ⚓ lägerslående, bivackering. 3.
rastande. 4. plats, läge, t. ex. die starre t
des Seelenrohrs im Mantelrohre. 5. geoi.
lagerföljd, skiktning. 6. ⚙ beskickning i
masugn; inmontering, uppsättning av ångpanna,
-s|-geschäft, se Lagerhausgeschäft, -s|geld,
pl lagringskostnad[er]. -s|ort, m -[e]s -e 0.
-erf, -s|platz, m -es -e† upplagsplats,
-s|ver-hältnis, n -ses -se lagrings|förhållande, -sätt.
Lageriiversammlung, f -en [böne]möte i det fria,
’camp-meeting*. -Verwalter, m -s -, se -ist.
-Verzeichnis, n -ses -se hand.
inventarieförteckning. -vorstand, m -[e]s -e† lager-,
magasins|-föreståndare. -wache, f -n lägervakt, -wall,
se Legerwall, -ware, f -n vara [som föres] på
lager, t. ex. diese Preise gelten für t. -wart,
m -[e]s -e, se -ist. -wein, m -[e]s -e l.vai lagrat
vin. 2. vin lämpligt att lagra, l-weise, adv
varvtals. -Weißmetall, se -metall, -zeit, f-en
hand. upplagstid. -zins, m -es -e hand.
magasinshyra; avgift för upplagsplats, -zug, m
-[e]s -e† grovt, gångstråle. -Zugang, m -[e]s -e†
bokför, lagers inkommande varor.
Lagellveränderung, f -en lägeförändring,
dis-lokation. -Vorstellung, J" -en pSyk.
lägeföreställning.
Lagune [’guins], f -n lagun, strandsjö.
|un|artig, a lagun artad, lagun-, -n|gewächse, pl
bot. i lagunområden uppträdande växter,
-n|-hafen, m -s -† geogr. lagunhamn.-n|insel, f -n
geogr. atoll (ö) med lagun,-n|küste, f -n geogr.
kust med laguner, -n|stadt, /. Die t
lagunstaden Venedig.
lahm, a 1. förlamad, lam, oduglig, slapp, svag,
t. ex. an e-m Arme, an el. auf e-m Bein t
sein. 2. om saker skral, sönder, i olag. E-e te
Feder en slapp fjäder; ein ter Stuhl en
ran-kig stol. 3. bildl. E-e te Entschuldigung en
svag ursäkt; sich t arbeiten arbeta ut sig;
das Geschäft in Mehl liegt jetzt t
mjölmarknaden är för tillfället flau; ein Unternehmen
t legen lamslå ett företag 4. halt, r gehen
halta.
Lahmannhemd, n -[e]s -en Lahmannsskjorta.
Lähme, f O, se Lahmheit, t der Lämmer veter.
lammlamhet.
lahm|en, -te ge-t I. intr [å, ibi. s] halta vani. om
hast. Das Pferd -t am el. auf dem linken
Hinterfuß hästen haltar på vänstra bakfoten;
ihm t die Glieder han är lam i armar och
ben; bildl. der Beweis, der Vergleich -t
beviset, jämförelsen haltar. II. tr. se lähmen.
lähm|en, -te ge-t tr förlama. Ge-t äv. lemmalytt.
L~, n s O, se L-ung 1.
Lahme(r), m o./adj. böjn. halt, krympling, lam
el. förlamad person.
Lähmer m -s - 1. förlamare. 2. zool. Lixus
para-plecticus slags vivel.
Lahm‖gehen, n -s hästs haltande. I-händig, a lam
i händerna, -heit, f O isht hästs lamhet, hälta.
l iegen, legte lahm -gelegt tr förlama, t. ex.
den Handel t. E-m die Existenz t ödelägga
ngns liv (ekonomi); die Lehrtätigkeit der
Professoren wurde -gelegt professorernas
lärareverksamhet förhindrades el.
undertrycktes. -legung, f -en hämmande, förlamande;
undertryckande isht av ngns verksamhet.
Lähmung, f -en 1. förlam|ande, ning isht gnn»
slaganfall. 2. läk. förlamning, paralysi.
1. Lahn, f npr geogr. Lahn biflod till Rhen.
tr transitivt, intr intransitivt, refl reflexivt verb. [h] haben, [s] sein t. hjälpverb. oskiljbar sms. ~ föreg. uppslagsord.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
