- Project Runeberg -  Sigrid Persdotter Bjurcrona. En släktroman /
231

(1926) [MARC] Author: Ernst Didring
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Alla fyra smögo sig bort. Köksan gick fram och
slamrade med kastrullocken och spisringarna.

»Jag vill inte veta av några fler skvallerrep här, så
mycket hon förstår det, för då blir det ut för henne
också!» förklarade patron Boström och smällde igen
dörren.

Två minuter efter ringde det våldsamt. Han hade glömt
att säga till om viskyvatten.

Sigrid förstod icke vad som gick åt farbror Gustaf
den kvällen. Han var tvär och butter och mumlade
ibland ohörbara ord för sig själv. Stundom satt han
och stirrade på henne liksom han övervägde något.
Johan märkte, trots att han var träget sysselsatt med
Greta, patron Boströms mot vanligheten ogästvänliga
väsen och frågade sedan i vagnen, när de reste hem
från Alby, vad som kom åt farbror Gustaf i kväll. Hon
kunde icke ge besked utan försvarade honom med, att
han antagligen hade mycket att tänka på.

Det hade också patron Boström. Han kunde icke
sova på hela natten, något som icke hänt honom på
många år. Han var även nervös, när han steg upp, och
brukade en massa fula ord, när han misslyckades i att
få stärkkragen och skj ortknappen i nacken. Han hade
beställt fram hennes nåds före detta parhästar till klockan
tio, och precis på slaget höll August med skjutsen
framför Alby. Han fick vänta nära en kvart. Det var något
högst ovanligt. Men så var också patron Boström fin,
när han trädde ut på trappan. Hög hatt, grå
sommaröverrock med sidenfoder, lätt uppslagen så att man såg
den svarta redingoten. Grårandiga byxor hade han också,
blankskinnsskor och grå handskar.

Vad i jestafriden nu då? tänkte August och skyldrade
med piskan. Han aktade sig för att säga något. Patron
såg icke god ut.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:44:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/desigrid/0232.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free