- Project Runeberg -  Sigrid Persdotter Bjurcrona. En släktroman /
230

(1926) [MARC] Author: Ernst Didring
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ni sitter och slickar er om munnen med? Fram med
det!»

Patron Boströms liknelse var för tillfället icke lyckad.
Alla parterna stodo, och de fem vid fönstret sågo minst
av allt ut som om de slickade sig om munnen efter mera.
Alla de fems ansikten voro högst oroliga, ängsliga och
rädda.

»Har ni mist talförmågan?» hånade dem patron
Boström. »Ni har kanske pratat för mycket? Du, August!»

— han vände sig till kusken — »du, som är karl, kan
väl åtminstone sjunga ut. Vad är det man säger om
fröken Bjurcrona?»

Patron Boströms vädjan till kuskens karlaktighet
förfelade icke verkan. Han tittade till på medbrottslingarna,
strök sig om munnen och talade.

»De säger, att Johan är hennes pojke?»

»Vilka de?»

»Folket på trakten», kom det skyggt.

»Och ni är sådana kräk, att ni tror. Ni borde kunna
räkna åtminstone. Fröken Bjurcrona är nu trettioett
år. Det kan ni ta reda på i kyrkoboken om ni vill.
Johan är sjutton. Det gör fjorton års skillnad, begriper
ni det. Jag vet inte, att det är vanligt att föda barn
till världen, när man är fjorton år, inte ens här på
trakten bland er själva, som är så tidiga av er. Att ni skall
vara sådana genuina kräk så att ni inte kan lära er räkna
ens!»

»Hur skall vi kunna veta hur gammal fröken och herr
Johan är?» frågade kusken troskyldigt. Kvinnorna
kastade en beundrande och tacksam blick på den geniale
medbrottslingen, och köksan gav honom i tankarna en
riktigt god smörgås med fint sovel på, men Gustaf
Boström, som alltid hakade sig fast vid sin första idé, när
det gällde att utreda en sak, röt med stentorsstämma ett
enda mäktigt — »ut!»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:44:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/desigrid/0231.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free