- Project Runeberg -  Den gamla antikvitetshandeln /
304

(1913) [MARC] Author: Charles Dickens Translator: Carl Johan Backman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vol. II - XLVII

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

,304 DEN GAMLA ANTIKVITETSHANDELN

fotsteget, for omkring värdshusgården som en påtänd
raket, tog upp sin klocka vid lyktskenet och glömde att se på
den, innan han stoppade ned den igen, med ett ord företog
sig så många besynnerligheter, att Kits moder var
riktigt rädd för honom. Så snart hästarna åter voro
förspända, hoppade han in likt en harlekin, och innan de hade
åkt en mil, voro klockan och elddonet åter framme och Kits
moder var vaken igen utan hopp att på det skjutshållet
få en blund i sina ögon.

»Hur är det med er?» frågade den ensamme
gentlemannen efter en av dessa bedrifter och vände sig häftigt
om.

»Tackar bra, sir.»

»Är ni säker på det? Fryser ni inte?»

»Det är litet kyligt, sir», svarade Kits moder.

»Jag visste väl det!» utropade den ensamme
gentlemannen och släppte ned ett av framfönstren på vagnen. »Hon
behöver litet grogg! Naturligtvis. Hallå! Stanna vid
nästa värdshus och säg till om ett glas het grogg.»

Fåfängt bedyrade Kits moder att hon icke behövde
någonting sådant. Den ensamme gentlemannen var obeveklig,
och så snart han uttömt alla andra sätt och fasoner att visa
sin oro, föll han oföränderligen på den idén att Kits moder
behövde grogg.

På detta sätt färdades de framåt intill nära midnatt, då
de stannade för att äta kvällsmat, till vilket mål den
ensamme gentlemannen beställde allt ätbart, som fanns i
huset, och som Kits moder icke åt allting på en gång och icke
åt upp allt, fick han i sitt huvud att hon måste vara sjuk.

»Ni är klen», sade den ensamme gentlemannen. »Jag
ser hur det är fatt med er. Ni är klen.»

»Jag tackar så mycket, sir, men det är jag inte.»

>:>J0> jag vet att ni är det. Jag är övertygad om det.
Jag släpar den här stackars kvinnan bort från hennes barn
och hon blir allt klenare inför mina ögon. Jag är just en
präktig en! Hur många barn har ni, min fru?»

»Två utom Kit, sir.»

»Gossar?»

»Ja, sir.»

»Jag är gudfar åt båda två. Var god och kom ihåg
det. Det är bäst ni dricker litet glödgat vin.»

»Jag skulle sannerligen inte kunna smaka en droppe, sir.»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:41:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dengamla/0304.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free