Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vol. II - XXV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tjuguförsta kapitlet
169
man en god gärning och på samma gång vila er själv, så
gör det.
»Vad skola vi göra, Nell?» sade den gamle mannen
obeslutsamt.
Det behövdes ingen stor övertalningsförmåga för att
förmå flickan till det svaret, att de gjorde bäst uti att emottaga
inbjudningen och stanna kvar. Det var henne en glädje att
få visa den vänlige skolmästaren sin tacksamhet genom att
syssla med sådan hushållsbestyr, som hans lilla stuga var i
behov av. Då dessa voro uträttade, tog hon någon sömnad
ur sin korg och satte sig på en pall bredvid fönstret,
omkring vilket kaprifolium och rosentry slingrade sina späda
stammar och fyllde rummet med sin utsökta doft.
Då skolmästaren hade ställt de båda bänkarna i
vederbörlig ordning och intagit sin plats bakom pulpeten samt
gjort andra förberedelser för skolan, fruktade flickan, att
hon skulle vara i vägen och tänkte draga sig undan till sitt
lilla sovrum. Men detta ville han icke tillåta, och då han
gärna tycktes vilja hava henne där, stannade hon kvar och
sysselsatte sig med sitt arbete.
»Har ni många lärjungar, sir?» frågade hon.
Den stackars skolmästaren skakade på huvudet och sade,
att de blott fyllde de båda bänkarna.
»Äro de övriga också duktiga, sir?» frågade flickan och
kastade en blick på segertecknen på väggen.
»Bra gossar», svarade skolmästaren, »men de kunna
aldrig åstadkomma något dylikt.»
En liten vithårig gosse med solbränt ansikte visade sig
just i samma ögonblick i dörren, där han stannade för att
göra en klumpig bugning, varpå han steg in och tog plats
på en av bänkarna. Strax därefter kom en annan liten
vithårig gosse och efter honom en rödhårig, vilken följdes av
två till med vitt hår och därpå en med en riktig lintott, och
så vidare, tills bänkarna voro upptagna av ett dussin gossar
eller så omkring med hår av alla möjliga färger utom den
grå, varierande i ålder från fyra till fjorton år.
Vid övre ändan av den första bänken — hedersplatsen i
skolan — befann sig den lille sjuke lärjungens tomma plats,
och främst i denna rad av krokar, varpå de, vilka kommo
i hattar eller mössor, plägade hänga upp dem, var en
lämnad tom.
Därpå börjades sorlet av läxornas överläsning, då de
skulle lära sig dem utantill, av de framviskade infallen och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
