Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
det i och för sig verkliga, hvilken Kant efter regeln icke kunde
tillåta, men af ovarsamhet gjorde, har Fichte försökt att göra
till regel. Anledningen dertill var gifven, då Fichte antagit,
att all kunskap uppkommer, och bevisat, att det icke finnes
något annat verkligt än medvetandets innehåll, det vill säga
kunskap. Häraf följde nemligen att det icke genast från bör*
jan kunde antagas innebära en brist på verklighet att vara
uppkommen eller att vara i tiden. Då nu Fichte af denna
anledning satte medvetandets verkliga innehåll i tiden, så har
han i likhet med Cyrenaikerna öfverflyttat vexlingen från det
skenbart verkliga till det sannt verkliga. Men då den sanna
verkligheten icke för Fichte är den sinnliga, utan är
sjelf-medvetandets verklighet, så måste han för,att i någon mon
kunna erkänna det sinnliga innehållet såsom verkligt sälta det
såsom en skapelse af jaget och för att kunna tillerkänna det
någon grad af nödvändighet sätta det såsom vilkor för jagets
verklighet. Vidare måste hon för att kunna erkänna det
ändliga medvetandets verklighet sätta detta såsom i någon grad
sjelfverksamt såvida nemligen sann verklighet endast i och
genom sjelfverksamhet kan finnas. Hvarje ändligt medvetande
är således en viss grad af sjelfverksamhet förenad med en
viss grad af motstånd eller inskränkning, och hvarje ändligt
jag är en serie af sådana sinsemellan olika grader. Deras
olikhet består i det olika mått af sjelfverksamhet och af
motstånd, som i hvarje grad ingår. Det oändliga jagets
verksamhet måste ehuru oändlig, likväl, såvida hon skall tänkas
såsom verksamhet, antagas bestå i en likadan serie af olika
förhållanden mellan sjelfverksamhet och motstånd. Då nu
motståndet icke mindre än sjelfverksamheten ytterst måste
härledas ur det oändliga jaget sjelft, så följer att äfven deras
grad eller mått måste ur jaget härledas. Då vidare jaget
genom sin sjelfverksamhet bestämmer sig sjelft och vid denna
sjelfbestämning hvarje sednare bestämning måste
öfverens-stämnia med de föregående, så blifva jagets allmännaste
bestämningar, hvilka det först frambringar, grundsatser, lagar eller
mått för jagets fortgående verksamhet, genom hvilken det
gif-ver sig nya bestämningar. Denna Fichtes lära om den änd-’
liga verksamheten eller rörelsen bar väsendtliga likheter med;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
