- Project Runeberg -  Conrad löjtnanten. En skildring /
126

(1920) [MARC] Author: Carl Spitteler Translator: Elis Brusewitz
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

jag menar relativt, för att komma från
hönom.

— Till mig, så sant jag här står. Den nya,
Cathri, eller vad hon heter, har omvänt
honom. En hel kvart har hon hållit på med
honom och sagt honom alla möjliga
obehagligheter rakt i ansiktet, så att en annan hade
gått och gömt sig av förskräckelse. Men han
har tåligt låtit alltsammans gå ut över sig,
som en skolgosse, som läraren läst lagen för.
Endast då och då slående ifrån sig, då det
haglade allt för grovt. Tills han slutligen
lät förmå sig till löftet att säga ett vänligt
ord till er.

— Och förmodligen skall försäkringen, att
han ej ämnar äta upp mig, föreställa det där
vänliga ordet?

Benedikt skrattade med full hals. — Ja, han
serverar icke de vänliga orden skäppvis, er
fart Han vrider och vänder på det vänliga
ordet, innan han får fram det, värre än en
välgörenhetsförening på en dublon. Man skulle
nästan kunna tro, att det fastnar honom i
halsen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:41:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/clconrad/0128.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free