- Project Runeberg -  Om centralregeringens organisation under den äldre Vasatiden /
140

(1899) [MARC] [MARC] Author: Nils Edén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra perioden: Ämbetsorganisationens begynnelser (1560—1594) - I. Allmänna organisationssträfvanden inom centralregeringen - Hofregister

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hofvet af gammalt voro vanliga[1]. Rådskorporationernas
organisation ansluter sig tydligt till det tyska systemet[2], och
måhända hafva äfven de särskilda värdigheterna konstruerats och
instruerats efter tyska modeller. Framför allt förefaller detta
sannolikt i fråga om dem, som — frånsedt Eriks projekt af 1560
— ej förut förekommit i Sverige: öfverste kamereren, öfverste
räntmästaren, amiralerna.

Hofordningen betecknar afgjordt ett steg utöfver det rent
personliga regementets ståndpunkt. För första gången sedan
Pyhys tid var ämbetsprincipen här otvetydigt upptagen och lagd
till grund för en organisation af konungadömets närmaste
hjälpmedel.

Vid denna organisation bibehölls dock i ej ringa mån den
traditionella förbindelsen mellan stats- och hoftjänst. Ej nog
med att hofordningen omfattade både förvaltningens och
uppvaktningens funktionärer utan att göra någon principiell
åtskillnad dem emellan; äfven hos samma ämbete förenades plikter af
både det ena och det andra slaget. Så var särskildt
förhållandet med marskens, öfverste kamererens, kammarjunkarnes
värdigheter. Detta var med hänsyn till det svenska
konungadömets hittillsvarande karakter helt naturligt. Äfven i Tyskland
synas för öfrigt liknande förhållanden mångenstädes hafva
kvarstått vid denna tid[3].



Med hofordningen kan sammanställas ett hofregister,
äfven det odateradt, men synbarligen härrörande från ungefär
samma tid, slutet af 1561 eller år 1562[4]. Det är en längd
öfver ämbeten och poster i hofvet och dessas innehafvare, utan
instruktioner. Hofregistrets karakter är ej tydligare än
hofordningens. Det finnes ingen uppgift om hvem som uppsatt det
och efter hvilka grunder detta skett, och man kan därföre ej
afgöra, om det endast utgör ett förslag, afseende att visa, huru


[1] Jfr Schmoller, s. 63; Rosenthal, Gerichtswesen Baierns, s. 239,
250 f.; Spahn, s. 65, not.
[2] Jfr ofvan sid. 41, 52.
[3] Schmoller, s. 63; Rosenthal, Gerichtswesen Baierns, s. 237.
[4] Sandb. Saml., Ä 2162, KA. Hofregistret kan ej vara tillkommet
tidigare än slutet af sept. 1561, ty det upptar såsom »öfverste kammarråd» Ture
Pedersson och Bengt Gylta, som först vid denna tid erhöllo sagda ämbete
(Kon. till Gabriel (Kristersson) och H. Klasson 26/9 1561, RR), och ej senare
än 1562, ty det har såsom »penningemästare» Jon Eriksson, som ej innehade
denna post längre än till 1562 års slut (se om titeln penningemästare nedan
kap. III, om räntekammaren). Jfr Forssell, Historia, I: 118.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:29:01 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/centrorg/0168.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free