Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra perioden: Ämbetsorganisationens begynnelser (1560—1594) - I. Allmänna organisationssträfvanden inom centralregeringen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
motsats mot hvad som föreslagits sistnämnda år, synes det nu
hafva varit själfva riksrådet, som på detta sätt skulle tjänstgöra[1].
Titeln hofråd användes icke.
Efter denna punkt kommer en instruktion för två nya
fackämbeten för flottans förvaltning, öfverste amiral och
underamiral. Den innebär ett uppslag till en organisatorisk
utveckling inom denna hittills ej alls organiserade förvaltningsgren
och hör därföre närmast till dess sålunda begynnande speciella
historia[2].
Punkten om amiralerna är i hofordningens nu föreliggande
text den sista, som har afseende på den egentliga
förvaltningsorganisationen. Sedan följa uteslutande bestämmelser om
hoffunktionärer i inskränkt bemärkelse. Emellertid finnes i
handskriften en betydlig lucka just efter den afdelning, som handlar
om amiralerna[3], och allt talar för att de förlorade delarna
åtminstone delvis rört verkliga administrativa centralämbetsmän.
Man tänker härvidlag särskildt på kansler och kammarråd, som
ej alls äro berörda i hofordningen, sådan den nu föreligger.
Af hoffunktionärerna är det endast de förnämsta,
kammarjunkarne, som hafva något intresse för statsförvaltningen.
Hofordningen ifrågasätter nämligen, att kammarjunkarne skulle kunna
tjänstgöra äfven inom detta område: det talas icke blott om att
de skulle alltid uppvakta konungen och vid tåg åtfölja honom i
harnesk och vapen, utan också om att några af dem lämpligen
kunde brukas i ämbeten, ja i rådet[4]. De öfriga hafva
uteslutande rena uppvaktningssysslor.
Att konung Eriks hofordning tillkommit efter utländska
förebilder, lider intet tvifvel. Själfva idén till den samma är
med all säkerhet hämtad från Tyskland, där hofordningar i
betydelsen af organiserande reglementen för ämbeten i det furstliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
