Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra perioden. Organisationens utförande genom Gustaf II Adolf (1611—1634) - I. Centralregeringens allmänna utveckling under Gustaf Adolfs tid - Ämbetsprincipens seger och de två första rikskollegierna (1612—1621) - Hans återkomst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CENTRALREGERINGENS UTVECKLING 1602—1634 115
afreste oclcsa i slutet af augusti eller början af september till
Narva1 och följde sedan konungen till Finland, där han stan-
nade ännu någon tid efter dennes hemresa i maj, synbarligen
mest för att padrifva truppsändningar och transporter. Först på
sommaren återkom han till Sverige
o *
Lika litet som 1614 eller ännu mindre än då blef sålunda
någon verklig interimsregering tillsatt. Konungen fann sig tyd-
ligen äter kunna sköta de viktigare ärendena från sitt fältläger
och öfverlåta den löpande administrationen åt de höga ämbets-
männen. Skattmästarens utnämning och hans förordnande att
äfven utöfva det militära befälet samlade tydligen under kanslerns
frånvaro det praktiska regeringsarbetet i än högre grad inom kam-
maren. Liksom föregående år utgingo emellertid bref dels i riks-
rådens namn, dels i riksråds och kammarråds gemensamt, men
hvilka riksråd som i förra fallet varit utfärdare, veta vi icke, eme-
dan de allra flesta brefven, sådana de nu föreligga i registratu-
îets kopior, sakna underskrifter. Endast vid något enstaka till-
fälle kar. konstateras, att grefve Magnus och grefve Abraham
stått vid sidan af skattmästaren och hans kammarråd inom och
utom riksrådet2.
Utan menliga följder blef icke detta sakernas tillstånd. Då
på vårer. 1616 några riksråd afgåfvo ett betänkande till konun-
gen angående villkoren för fred med Ryssland, funno de sig
också böra tillägga en anhållan, att denne ej längre mätte upp-
skjuta sia aterresa till Sverige. De säga sig visserligen hvar i
sitt ämbete göra sitt bästa, men måste dock finna, att rikets
ärenden till stor del finge ligga oförrättade; de hade att kämpa
med en mängd hinder, som endast genom konungens person-
liga närviro och hans myndighet kunde undanrödjas 3.
Mec konungens återkomst redan innan utgången af samma
månad4 kunde regeringen återtaga sin vanliga gestalt. De
fötsta månaderna tillbragtes äfven nu, med undantag för en kort
Jfi A. Ors bref till van Dyk -ö/„ och kon:s bref till A. O ls/„ AOB
I: 2, s. 238, II: i, s. 88.
2 Så åro namnen utsatta i ett bref af *%. Jfr kallelsen till grefve Abra-
ham 4/7 att inställa sig i Stockholm. RR.
J Råislag 5/5. Reg. öfver rådslag, s. 179.
4 Enl Abr- Brahes Tidebok den 24 maj. Loenbom, Atmdoter, III, s. 170.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
