- Project Runeberg -  Den svenska centralregeringens utveckling till kollegial organisation i början af sjuttonde århundradet (1602-1634) /
114

(1902) [MARC] [MARC] Author: Nils Edén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra perioden. Organisationens utförande genom Gustaf II Adolf (1611—1634) - I. Centralregeringens allmänna utveckling under Gustaf Adolfs tid - Ämbetsprincipens seger och de två första rikskollegierna (1612—1621) - Jesper Matsson skattmästare - Riksstyrelsen under konungens frånvaro 1615—1616

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

NILS KDÉN
114
kunde hafva sin tillämpning icke mindre inom ett förvaltande
ämbetsverk än inom den nya kungliga domstolen. Det var de
allmänna formerna för arbetssättet i ett ämbetskollegium, hvilka
genomgå alla bildningar af denna art efter franskt-burgundiskt-
habsburgskt mönster, men som i Sverige med dess outvecklade
förhållanden hitintills aldrig på allvar blifvit genomförda, äfven
när man i princip sökt efterbilda kontinentens kollegiala institu-
tioner. Hofrätten blef det första svenska ämbetsverk med fullt
reglerad kollegial ordning. Och när denna ordning väl var in-
förd inom ett område, kunde den lätt öfverflyttas pa andra.
Det förefaller sannolikt, att denna processordning med dess
i detalj utförda arbetsformer blifvit mera direkt påverkad af mön-
ster i utlandet än den vid riksdagen framlagda grundläggande
rättegångsstadgan, hvars allmänna bestämmelser ej behöfva förut-
sätta någon sådan efterbildning. Huruvida man därvid hållit sig
till någon viss institution, låter sig dock knappast afgöras. Pro-
cessordningens reglerande stadganden äro af den art, att de
säkerligen återfinnes i en hel mängd af kontinentens kollegiala
domstolar.
Innan konungen denna gång afreste till krigsskådeplatsen,
besatte han ändtligen skattmästareämbetet, som nu stått ledigt
i två år, med riksrådet och fältmarskalken Jesper Matsson Cruus1.
För den sålunda nyutnämnde skattmästaren samt kammarrådet
utfärdades ett memorial öfver de ärenden, som dessa skulle för-
rätta i konungens frånvaro, och åt den förstnämnde uppdrogs
därjämte högsta befälet öfver det i landet kvarvarande krigs-
folket 2 3
. Några andra anstalter vidtogos däremot icke. Drotsen
skulle naturligtvis sköta sitt presidentskap i hofrätten, men något
bemyndigande om uppsikt öfver de öfriga ämbetsmännen, sådant
som gifvits föregående år, fick han icke, och på kanslern var
nu ej att räkna, ty denne skulle inom kort följa efter konungen
för att biträda vid fredsunderhandlingarna med Ryssland ". Han
1 Fullmakten svnes ej vara i behåll, och datum för utnämningen kan
därföre ej bestämmas. Han får emellertid titeln i en fullmakt att mönstra
adeln i Sverige under kon:s frånvaro, dat. 22/6 1615, och var således då ut-
nämnd. Kungl. koncept, RA. I K. Reg. förekommer hans namn ej under de
utgångna brefven förr än den s/7.
2 Fullm. 12/e, 2,/6 1615, RR.
3 Kon:s bref 27/6, 11/7 1615, AOB II: 1, s. 84.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:28:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/centrkol/0140.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free