Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första perioden. Organisationens förarbeten under Karl IX:s tid (1602—1611) - Adelns ställning till statstjänsten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NILS EDÉN
arbete i rikets tjänst. Adeln utsträcker denna anmärkning
äfven till öfriga adelsmän, som äro i daglig tjänst; antingen böra
dessa befrias från rusttjänst af sina förläningar eller också er-
hålla viss lön för sina ämbeten samt tryggas vid denna genom
ordentlig beställning. Man erinrar därom, att redan i konung
Johans tid de, som voro i daglig hoftjänst, blefvo försäkrade
om underhåll utan rusttjänst1.
Men konungen vägrade i en deklaration af 28 mars att
befria några som helst förläningar från rusttjänst. Den måste
alla göra, äfven de, som vore i daglig tjänst. Däremot utlofvade
han, i enlighet med adelns alternativa yrkande, att de som
gjorde daglig tjänst skulle få viss lön och beställning,2 3
.
Rådsherrarne försökte ännu en hemställan för sina förlänin-
gar. De begärde att för sin dagliga tjänst — här karaktäriseras
denna således äfven för rådsherrarne uttryckligen såsom daglig8
—• få åtnjuta lön och underhåll, och att K. M:t måtte af deras
förläningar afräkna så mycket, som öfverskrider hvad han vill
förunna dem, men förskona dem från rusttjänsten. Beviljas
detta icke, vilja de hellre nöja sig med en bestämd lön och
lämna ifrån sig allt det öfriga4 *
. Så stark är således nu känslan
af rådets verkliga tjänsteställning.
Med detta rådets yttrande afstannade meningsutbytet.
Äfven andra motsatser hade yppat sig mellan konungens an-
språk gent emot adeln och adelns anspråk gent emot kronan än
de som som rörde rusttjänsten, och frågan om de nya privile-
gierna fick falla, dock endast tills vidare.
Den upptogs åter vid ett rådsmöte i Örebro jan.—mars
1608, då rådet fick förhandla å hela adelns vägnar om ett nytt
privilegieförslag. Detta förelädes sedan valda ombud af adeln
vid ett möte i Stockholm på hösten 1608, och med anledning
af deras betänkande uttalade sig konungen på nytt till ett större
möte af adel i Jönköping i mars 1609. Slutligen berördes saken,
ehuru mera i förbigående, på riksdagen i Stockholm juli—aug.
1 Handlingarna bland Riksdagsacta, RA. Jfr Bergh, s. 30—37.
2 Deklarationen af sl/3, Riksdagsacta, RA; Bergh, s. 38 f.
3 Jfr formuleringen i Johan III:s adelsprivilegier, Centralregeringen 1323 —
1J94, s. 156, not 4.
i Riksdagsacta, RA; jfr Bergh, s. 44-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
