Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första perioden. Organisationens förarbeten under Karl IX:s tid (1602—1611) - Adelns ställning till statstjänsten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
30 NILS EDÉN
de å frälsejorden ännu liggande årliga hästarna, om den med-
gåfve, att i allmänna hjälper frälsebönderna finge deltaga lika
med kronobönder1. Ja, ville adeln medgifva, att dess bönder
redan för den halfårstermin af nu utgående hjälp, som utlöpte
vid Larsmässa, fingo utgöra lika med kronohemman, då skulle
konungen med sådan nåd betänka adeln, att äfven den ringaste,
adliga änkor och jungfrur därvid inräknade, finge i förläning
och underhåll ioo dalers ränta, vare sig såsom uppbörd af gods
och gårdar eller i kyrkotionden, häradsrätter eller annan säker
ränta2. Men då måste också adeln hädanefter visa större tro-
het än hittills och uppfostra sina barn så, att de toge sig till
vara för sådana förrädiska handlingar, som nu varit gängse, och
att de blefve skickliga att tjäna K. M:t och kronan och i all-
mänhet alltid stode efter dess bästa. Här kommer således
verkligen samma tanke fram som i lagförslaget, om adliga barns
uppfostran till duglighet i statens värf, men endast i en kort
passus, instucken bland utgjutelser mot de förrädiska stämplin-
garna, som tydligen äro hufvudsaken.
Propositionen torde icke hafva föranledt till någon åtgärd ;
man vet icke ens, om den af adeln blifvit besvarad 3. Endast
i konungens kort härefter uppsatta testamente gick tanken om
adelsmännens utbildning åter igen i en allmän förmaning till
ridderskapet och adeln att de, som icke hade lust eller begåf-
ning för bokliga studier, skulle begifva sig till främmande land
och där lära hofseder och krigsbruk, på det de med tiden
måtte kunna användas i riksens ämbeten 4. Det är ej längre en
kategorisk fordran som i lagförslaget, utan endast en önskan
och äfven till sin innebörd vida rimligare begränsad.
Frågan synes nu hafva hvilat någon tid. Vid mötet i Örebro
1606 var det ej längre tal om någon omreglering af adelns hela
ekonomiska ställning, än mindre om att fastslå dess skyldighet
till tjänstemannavärf, utan konungen föreslog och rådet och
adeln utlofvade endast, att de skulle till krigsmaktens förstärk-
1 Kon. till adeln 14/6, Riksdagsacta, RA\ jfr CLASON, s. i 30 och not.
2 Jfr Clason, s. 133.
3 Andersson uppger, s. 69, att förslaget förkastades, men något svar af
adeln finnes icke bland Riksdagsacta.
4 Stiernman, Riksdagar, I, s. 614.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
