- Project Runeberg -  Äventyr i Central-Afrika : skildringar från Kongomissionens första tid / Första delen /
181

(1923) [MARC] Author: Karl Johan Pettersson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppbrott från Mbanza Manteke

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

181

de vajade för vinden. Krumännen och bärarna sutto
närmast omkring oss, och runtom dem bildade
traktens infödingar en nästan ogenomtränglig mur. Det
var en brokig och intressant tavla. Våra minsta
åtbörder iakttogos och kommenterades. Eftersom jag
hade det största skägget, antog byfolket, att jag var
chef för expeditionen, tills männen från Mbanza
Manteke upplyste dem om, att jag var den yngste.
För att höja mitt anseende tillade männen emellertid,
att jag sannolikt skulle bliva chef vid Stanley Pool.
Därjämte meddelade de, att min stora kroppsstyrka
satt skräck i självaste Kangumpaka vid Palabala.
Infödingarnas intresse stegrades högst betydligt, då
Clark och Richards tvättade sig och därvid kavlade
upp skjortärmarna ända till axeln. De svarta hade
dittills föreställt sig, att endast missionärernas ansikte
och händer voro vita, men nu funno de, att även
armarna voro det. Ett sorl av förvåning gick vid denna
upptäckt genom hela den stora skaran. Då turen kom
till mig att disponera över expeditionens enda handfat,
nådde deras häpenhet sin kulmen. Emedan jag var
svettig, tog jag av mig skjortan och bredde ut den att
torka på en pepparbuske. Nu upptäckte de, att även
bålen var vit, icke svart, såsom fetischmännen inbillat
dem. Hela skaran brast härvid ut i ett hejdlöst skratt,
hojtade, smackade med läpparna, smällde med
fingrarna, brummade och stojade, så att jag sällan hört
maken. Även missionärerna deltogo i den allmänna
munterheten. Men Richards, som var mest
hemmastadd i språket, begagnade tillfället att rätta åtskilliga
oriktiga föreställningar angående oss vita och riktade
samtidigt deras uppmärksamhet på frälsningen genom

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:28:04 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/centafr/1/0189.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free