Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Anders Chydenius, hans lefnad, verksamhet och skrifter samt plats i Finlands historia af E. G. Palmén ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lxxxvni
dade på de vid samma verk befinteliga förmåner, och ej bestå uti
några personliga rättigheter, som kunna transporteras ifrån det ena
stället till det andra, så att man kunde nyttja samma privilegium att
först inrätta en hämmare i bergslagen, och sedan i Öster- eller
Vester-botten och sist nederst i Finland, utan endast på det ställe hvarpå
privilegium är stäldt, torde det äfven blifva handgripligt med hvad
billighet ett bruk kan flyttas, som i sjelfva verket intet annat är, än att
den, som en gång förvärfvat sig en bruksegendom, sedan han utödt
sin skog på det ena stället, skall njuta rättighet att fara fram på lika
sätt uppå ett annat, eller ock för en betydande penningesumma få sälja
till en annan det privilegium, som han sjelf förverkat eller gjort
onyttigt på det ställe hvarå det var afgifvet; eller — att ännu tydligare
uttrycka min mening — så undfå bruksegare genom denna projekterade
förordning ett nytt privilegium att utom bergslagen få anlägga
stång-jernssmiden utan vidare lof på hvad ställe inom riket de behaga (så
fort de hunnit utöda skogen på det ställe, hvarå kongl. bergskollegii
privilegium varit stäldt, och på det andra hunnit förskaffa sig någon
egendom) och derigenom utestänga alla öfriga rikets undersåtar från en
rättighet, som en hvar bör ega frihet att lagligen förvärfva sig, och
hvartill den som samma frihet missbrukat efter all billighet bör ega
minsta rätt. Men det är ej allenast denna obillighet, som bragt mig
att i detta ämne med deputationen vara af en stridig tanke; följderna
af detta projekt hafva äfven förekommit mig för riket i gemen i högsta
måtto farliga och synas förtjena riksens höglofl. ständers ömmaste
uppmärksamhet.
Hvarje bruksidkare eger under sitt bruk ett större eller mindre
antal hemman, som antingen alldeles lyda under bruket eller efter
kontrakter och privilegier böra förse det samma med kol och
dagsverken; när nu hammar-rättigheten blifver flyttad i en långt derifrån
belägen ort, och koltillverkningen på det förra stället blifver onödig,
kan samma rättighet af bruksegaren snart förvandlas i en annan, och
understödd af brukens vanliga förmånsrättigheter göra lika så stora
in-kräktningar på det nya, utan att förlora något på det gamla. Jag
nämnde med flit förmånsrätter, ty genom dem eger bruksinnehafvaren
ej allenast lof att börda in alla till bruket stötande kronohemman, utan
blifver ock verklig innehafvare af kronans rätt att inropa alla
skattehemman, som försäljas utom börd, och finner utom dess flera utvägar
att för de angränsande hemman åtaga sig räntan till kronan i
penningar, den han likväl sjelf uppbär af allmogen in natura eller förvandlar
till en kolränta eller dagsverke för ett ringa värde.
När nu bruksegaren på detta sättet satt sig i possession af stora
egendomar och rättigheter, nyttjat och utödt de dervid liggande skogar,
försvagat landsbygden der omkring, och fördrifvit dertill stötande
krono-hemmans åboar ifrån sina lagliga besittningar, så blifver han efter hög*
lofl. bergsdeputationens projekt i stånd att flytta sina hamrar och
härdar på det tredje stället och lika väl behålla allt hvad han på sådant
sätt kunnat draga under sig.
Om alltså 20 eller 30 jemverk på detta sättet blefve flyttade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
