Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
93
. . . ja, ve mig! och min blindhet! — som närde
en orm i min egen barm, och inte dräpte denna
usling, innan hans fördömda tunga förde oss till
stupstocken. Och ve äfven dig, svage dåre! och din
fega bekännelse! — hade du ihärdigare nekat, skulle
de genom dessa lumpna bevis, åtminstone inte ännu
kunnat fälla oss.
Birger.
Stilla, min far! — ohelga inte edra sista stunder,
med detta vanmäktiga raseri! — Hvem annan än er
sjelf, har ni alt lacka för det öde som drabbat oss ?
. . . Var det inte er egen lystnad efter rof och
byte, som förledde er den olycksaliga natten vid
pa-ter-noster-skären, att, mig ovetande, bemäktiga er
och undandölja detta lumpna skräp, som nu bringat oss
till vårt ödes upplösning ? . . . Var det inte er egen
kortsynthet, som bedrog er, då ni på den rysliga
färden, medtog denna förut svagej och eländiga
varelse, hvars förnuft derigenom råkade i förvirring?
. . . Ni förebrår mig, min bekännelse: — det är
sannt: — jag har, sedan bevis redan voro
framlagda, inte förnekat mitt brott, — men jag hoppades
derigenom bereda oss en mildare dom; . . . Jag
bedrog mig! . . . Lagarna fordra vårt blod, —
låtom OSS möta dödert med lugn! — (fattande
gubbens hand.) Var en man, min far! — försona er
med Gud och med er sjelf, — och kom ihåg, att
det ges ett annat lif, dit vi redan i dag ska
inträda, hvarest uppriktig ånger tages i afräkning på vår
syndaskuld i delta! . . .
Haraldson.
Dn har rätt, son! . . . det är för sent att rasa
nu. Gud vare oss nådig, och ge mig det lugn som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
