- Project Runeberg -  Bottenhavsfiskare /
88

(1934) [MARC] Author: Ludvig Nordström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jonas Ångerman och hans hus - Herrans nasir

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

88

LUDVIG NORDSTRÖM

fjärilarna över vaggande och doftande blomsterfält!
Drivna av denna underbara makt stego stimmen
nerifrån de mörka havsdjupen, där de i månader stodo
packade vid bottnen, kring slemmiga klippor, bland
tunga lakar och torskar, simpor och skorvar, dit den
hiskliga, rovgiriga sälen stundom kom neddykande;
stego två gånger om året, först om våren då de följde
stränderna och lätta efter vintermörkret hälsade den
återkomna solen, värmande sig i det grundare vattnet,
där solflammorna kokade, sedan på eftersommaren, då
de romfyllda honorna och de mjölkespända hanarna
fällde innanmätet på havsbottnens högsta bergtoppar,
som vi, luftens varelser, kalla grund och förbanna!
Vilken fest i dessa sommarnätternas stumma
kärleks-odysséer ute på öde hav, detta liv mellan vatten och
luft, på gränsen till en högre värld, dit de miljoner
små varelserna, under kärlekens våldsamma tryck sökte
lyfta sig med ideliga språng, men därifrån de ständigt
rasade ner igen till sitt kalla våta rike för att tomma
och kraftlösa åter sjunka i de sollösa djupen, där livet
är ständig natt och långsam evig gungning; medan
sol, måne, stjärnor och lätta, lyckliga varelser leva
högt, svindlande högt, däruppe.

Så poetiskt sågo nu icke fiskrarna på
strömmingsstimmen, icke heller den unge Jonas Munther. När
ropen hördes från vaktposterna: — Strömmingen!
Strömmingen! födde de nakna klipporna ett myller av
varelser, som sprungo om varandra, men ingen skrek
eller hojtade, alla sökte smyga så ljudlöst som möjligt,
de tunga båtarna lättades av starka, horniga händer,
årtullarna voro omlindade med trasor, och nästan
ohörbart gledo båtarna i vida cirklar utom stimmen, nätet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:36:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bottenha/0088.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free