Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rubens ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1407
Rubensstickarna—Rubner
1408
skola. R. utgav ett mycket stort
antal vetenskapliga arbeten,
främst om ljusets polarisation
samt om norrskenen. Först med
R. fick meteorologin en plats
bland de självständiga
vetenskaperna i Sverige samt ett eget
organ genom den av honom
organiserade Statens Meteorologiska
Centralanstalt. — 3. S e m m y
R., f. 1839, d. 1922, den föreg:s
broder, ämbetsman, 1885—99
polismästare i Sthlm, var 1898—
1913 verkst. dir. för a. b.
Göte-borgssystemet i Sthlm, för vilket
han var en kraftig förkämpe.
Rubensstickarna, de i Rubens’
(se d. o.) ateljé utbildade och
under inflytande av hans stilideal
stående kopparstickare och
trä-snidare, som fingo reproducera
mästarens tavlor (jfr
Kopparstick). Bland dem märkas
Cor-nelius Galle, Peter Soutman,
Lucas Vorsterman, Paul Pontius,
bröderna Boètius och Schelte
Bolswert och Christoffel Jegher.
Rube’ola (av lat. ru’beus, röd),
se Rödahund.
Rubia’ceae, växtfamilj (ordn.
RubiaTes), med c:a 4,500 arter,
träd, buskar 1. örter med motsatta
blad och stipler samt vanl.
regelbundna blommor. Hit höra bl. a.
Aspdrula, GaTium, ipecacuanha,
krapprot, kaffebuskar, kinaträd.
RubiaTes, växtordning (tillhör
Sympdtalae). Hithörande ha
översittande hylle. Omfattar fam.
Caprifolia’ceae, Dipsaca’ceae,
Ru-bia’ceae och Valeriana’ ceae.
Ru’bicon 1. R u’ b i c o, under
antiken namn på en s. om
Ra-venna i Adriatiska havet
utmynnande flod, trol. den nuv. P i
sate’11 o. Jfr Alea jacta est.
Rubi’dium, alkalimetall, i sina
egenskaper analog med kalium,
upptäcktes 1861 av Bunsen och
Kirchhoff vid spektralanalytisk
undersökning av mineralvatten.
Har två karaktäristiska
spektral-linjer i rött. R. förekommer i
sili-katen lepidolit och leucit samt
tillsammans med kalium i vissa
saltavlagringar. Atomtecken Rb,
atomvikt 85,45, smältpunkt 38°,5,
kokpunkt 696°, spec. v. 1,532. R.
är i sina föreningar envärt.
Rubi’n (av lat. ru’beus, röd),
se K o r u n d.
Rubinglas, ett rött glas, redan
känt under romartiden, framställt
genom tillsats av guld i
glasmassan. R. framställes även genom
tillsats av huvudsaki. kopparoxid
jämte något reduktionsmedel,
vanl. tennoxidul. Färgningen blir
så mörk, att man oftast av R.
framställer överfångsglas. Den
första smältan förblir färglös, och
först vid upprepad uppvärmning
under vissa förhållanden
framträder färgen. Utom som konstglas
har R. stor betydelse inom den
fotografiska tekniken.
Rubinstein [ro’binsjtajn], A n
-ton Grigorjevitj, f. 1829,
d. 1894, rysk pianist och
tonsättare av judisk börd. R. väckte
redan som barn uppseende genom
sitt spel och blev senare näst
Liszt samtidens mest firade
pianist. Av hans talrika
tonsättningar märkas operor, oratoriet
Ghristus, orkesterverk,
kammar-och pianomusik. — R:s broder
N i k o 1 a j Grigorjevitj R.,
f. 1835, d. 1881, verkade som
dirigent och chef för konservatoriet i
Moskva samt gjorde sig därjämte
gällande som pianist.
Rubner [ro’p-], Max, f. 1854,
tysk fysiolog, prof, i hygien i
Mar-burg 1887 och i Berlin 1891 samt
i fysiologi i Berlin 1909, har visat,
att äggvita, fett och kolhydrat
kunna ersätta varandra vid
energiomsättningen proportionellt mot
de energimängder de ge vid
för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
