Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rubens ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1405
Rubens—Rubenson
1406
Landskap med slottet Steen. Målning av Rubens. (London.)
produktion under de sista tio åren
av hans liv. Hans form blir
alltmera målerisk, och de våldsamma
rörelsekompositionerna vika för
lugnare bilder av en sensuell
yppighet och prakt. Han målar nu
med improvisatorisk bredd i en
betagande blond färgskala
huvudsaki. porträtt och mytologiska 1.
bibliska motiv av erotisk
karaktär, i vilka hans hustrus yppiga
gestalt oupphörligt återkommer,
t. ex. Hélène Fourment i päls
(Wien), Batseba (se ill. till d. o.;
Dresden), Andromeda (se ill. till
d. o.; Berlin), Kärlekens lustgård
(Madrid). Främst av hans stora
religiösa kompositioner från
denna tid står Ildefonsoaltaret i
Wien. Sina renaste uttryck erhöll
hans måleriska ingivelse måhända
i en rad landskap, vilka i motsats
till hans tidigare mytologiskt
heroiska skildra hemtraktens natur,
ofta med rikt figurstaffage, som i
Kermess- och bonddansbilderna i
Louvre och Madrid. — Genom sin
stora lärjungeskara kom R. att
prägla den flamländska konsten
ett helt sekel, och genom skickliga
gravörer spred han sina
komposi
tioner över hela Europa (se
Ru-bensstickarna). — I Nat.
mus. företrädes R. bl. a. av två
fria kopior efter Tizian, Offer till
Venus och Backanal, belysande
för hans sätt att uppfatta de
gamla mästare, som påverkade
honom.
Rubens [ro’-], Heinrich,
f. 1865, d. 1922, tysk fysiker, prof,
vid tekniska högskolan i Berlin
1900, vid univ. i Berlin 1906,
utförde många viktiga
undersökningar av värmestrålning och
metallers reflexionsförmåga i
ultrarött, upptäckte reststrålarna
och konstruerade bl. a. ett
känsligt termoelement.
Rubenson. 1. Albert R., f.
1826, d. 1901, musiker och
tonsättare, från 1872 inspektör resp,
direktör för Mus. akad:s
konserva-torium, tonsatte stycken för
orkester och skilda instrument samt
vokalverk. — 2. Robert R., f.
1829, d. 1902, den föreg:s kusin,
meteorolog. 1873—1902
föreståndare (sedan 1876 med professors
titel) för Statens Meteorologiska
Centralanstalt. 1878—87 var R.
lärare i fysik vid Stockholms
Hög
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
