Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ordnar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1367
Ordnar
1368
emellertid ideella syften i
förgrunden : religiösa syften spela
stor roll, likaledes välgörande
vid sidan av inbördes
sammanhållning och
understödsverksam-het medlemmarna emellan (t. ex.
Oddfelloworden). Även kring mer
speciella ideella syften ha bildats
O., t. ex. Goodtemplarorden för
nykterhetsrörelsen. De olika
or-denssamfunden skilja sig framför
allt genom sina former, och
främst med dessas högtidlighet
sammanhänger en O:s anseende.
Under 1700-t. blomstrade de
hemliga O. ss. högborgar för
tidens böjelse för mysticism. Då
uppstodo 1. rekonstruerades
talrika O. med hemliga syften och
högtidlig fantastisk ritual samt
med anspråk på stolta traditioner
och höga, för mängden ofattbara
syftemål. Främst märkes
Frimurarorden (se Frimureri).
Ävenledes blomstrade ett
motsvarande skämtsamt och parodierande
ordensväsen, även det ett naivt
uttryck för reaktionen mot
tidens rationalism. Ett exempel är
”Awazu och Wallasis”. De flesta
av dessa samfund voro urspr.
aristokratiska, och de pläga
alltjämt rekryteras exklusivt ur vissa
kretsar, vare sig förnäma 1. mer
borgerliga. — 3. Ordenstecken.
I all ordensritual ha
symboler och hederstecken spelat stor
roll, och flera bestående
ordens-dekorationer anknyta till
samfund med gamla traditioner och
ännu bevarad ordenskaraktär
(t. ex. Johannitorden). Emellertid
har merendels boskillnad gjorts
mellan egentliga ordenssamfund
och sådana, som utdela
hederstecken, och av de senare ha många
fritt improviserats i senare tid.
De ha dock lånat många drag
från riddarordnarna, t. ex. sina
olika grader och klasser. De olika
värdigheternas ordensinsignier
äro i enlighet därmed graderade
till antal och yttre förnämlighet.
— Svenska ordnar. Magnus
Ladulås, som dubbade riddare,
har man felaktigt tillskrivit det
ridderliga ordensväsendets
införande i Sverige. Planer på att
instifta riddarordnar hystes trol.
av Gustav Vasas söner och med
säkerhet av Kristina och Karl X
Gustav men ledde ej till bestående
resultat. 1748 utfärdade Fredrik
I på förslag av K. G. Tessin
statuter för Serafimer-, Svärds- och
Nordstjärneordnarna. Den
konstnärliga utarbetningen gjordes av
K. Hårleman. Dessa O. utdelades
som hederstecken efter sluten
omröstning i rådet, varvid konungen
endast ägde två röster. Från
1751 utdelade konungen ensam
ordensvärdigheterna. Gustav III
instiftade 1772 Vasaorden och
Karl XIII 1811 Konung Carl den
XIII :s orden. Den senare intar en
särställning ss. högsta belöning
för frimurare. Nu gällande
stadgar för övriga O. äro av 24 nov.
1902. — Sveriges konung är ”herre
och mästare” över de svenska O.,
och samtliga utom Konung Carl
den XIII:s orden äga gemensamt
ordenskapitel och gemensamma
ämbets- och tjänstemän. Inom
svenska O. förekomma graderna
kommendörer med stora korset
samt kommendörer och riddare av
första och andra klass. Präster
kunna ej vara riddare av svenska
O. utan kallas ”ledamöter i
andliga ståndet” av resp. O. På
ordensdagen 28 april (Fredrik
I:s födelsedag) hålles
ordenskapitel, varav Serafimerriddare samt
kommendörer med stora korset
och av l:a klass av de tre andra
O. äro ledamöter. Vid detta
kapitel handläggas O: s inre
angelägenheter, ss. utdelande av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
