Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Newport News ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
781
Newport News—Newton
782
Newport News [njo’påt njoå],
stad i Virginia, För. Stat.
Betydande skeppsvarv, stenkols- och
spaunmålsexport. 36,000 inv.
Nevralgi’, N e v r a s t en i’
m. fl., se Neuralgi, N e u
-r a s t e n i m. fl.
New red sandstone [njo redd
sæ’nndståon], lagersystem i
England, tillhörande permiska och
triassystemen, karaktäriserade av
röda sandstenar.
Ne’vskij, se Aleksandr
Jaroslavitj Nevskij.
New South Wales [njo saoth
oe’jlå], se Nya Syd-Wales.
New Sweden [njo soi’dn], 1.
Se N y a S v e r i g e. — 2. Svenskt
samhälle i staten Maine, För.
Stat., grundat 1870. M. har nu
c:a 2.000 svenska inv.
Newton [njo’ton], sir I s a a c,
f. 1642, d. 1727, engelsk
matematiker, fysiker och astronom. N.
studerade i Cambridge för
Bar-row och blev 1669 dennes
efterträdare som prof, i matematik.
1699 blev han myntmästare, 1703
president för Royal Society. 1705
adlades han. Hans första
matematiska verk behandlade
oändliga serier och innehöll bl. a.
bino-mialserien samt början till den för
hela den moderna matematiken
grundläggande infinitesimal- L,
enl. N:s benämning,
fluxionskal-kylen, utvecklad i Me’thodus
fluxio’num et serie’rum
infinita’-rum (tr. 1736). Den häftiga
pri-oritetsstrid mellan N. och
Leib-niz, som följde, har lett till det
resultatet, att båda måste anses
ha uppfunnit sina metoder
oberoende av varandra. Av N: s övriga
matematiska arbeten märkas
in-terpolation sformler och metoder
för approximativ lösning av
ekvationer, — Inom fysiken har N.
gjort banbrytande upptäckter på
två områden, mekanik och optik.
Isaac Newton. Mälning av Godfrey
Knel-ler.
Hans huvudverk på det förra
området är Philoso’phiae natura’lis
princi’pia mathema’tica (1687),
där gravitationslagen och de tre
ne w tonska
rörelselagarna, tröghetslagen (se I n e r
-tie), accelerationslagen (se
K r a f t) och reaktionsprincipen,
framställas. Även för astronomin
var detta N :s verk av
epokgörande betydelse. Hans föregångare
hade funnit planeternas rörelser
så olika varje på jorden
förekom-manue rörelse, att någon
möjlighet till likhet synts dem
utesluten. N. visade nu, att
himlakropparnas rörelser bestämmas av en
allmän kraft,
gravitationen, av vilken den kraft, som
kommer äpplet att falla till
jorden, tyngdkraften, är en
uppenbarelseform, samt gav
genom sin gravitationslag
förklaringen till Keplers lagar, vilka
av sin upphovsman uppställts
på empirisk väg, och f. ö. till
alla dittills kända fenomen inom
vårt solsystem, t. ex.
ojämnheterna i månens rörelse, jordens
avplattade form, ebb och flod
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
