Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Newcomb ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
779
New Hampshire—Newport
780
från 1200-t., i London, nära S:t
Paulskatedralen, rivet 1903—04.
New Hampshire [njo
hæ’mm(p) sjø], stat i n.ö. För.
Stat., en av de ursprungliga 13
staterna. 24,200 kvkm. 450,000
inv., därav % i städerna; 63 %
äro romerska katoliker.
Skogsbruk samt läder-, bomulls- och
trävaruindustri äro
huvudnäringar. Huvudstad Concord;
största stad Manchester (80,000
inv.).
New Haven [njo he’jvn],
största staden i Connecticut, För.
Stat., vid Long Island Sound.
Betydande handel och industri. Mest
bekant som säte för Yale
Universi ty (se d. o.). 170,000 inv.
Neville 1. Ne vi 11 [ne’wil],
engelsk ätt, under medeltiden en
av de främsta. Se W a r w i c k.
Nevishög, Nävitshög,
socken i Malmöh. 1., jämte Brågarp
pastorat i Lunds stift. 1,575 inv.
New Jersey [njo djo’si], stat
i ö. För. Stat., vid Atlanten,
mellan Hudsons och Delawares nedre
lopp, en av de ursprungliga 13
staterna. 21,300 kvkm. 3,2 mill. inv.
Jordbruket står ganska högt,
fisket är givande och bergsbruket av
betydelse; främst kommer dock
industrin (petroleum-, koppar-,
stål-, maskin- och kemisk
industri; skeppsbyggeri). 5 städer
med mer än 100,000 inv.: Newark,
Jersey City, Paterson, Trenton
(huvudstad) och Camden. Många
badorter.
Newman [njo’møn], John
Henry, f. 1801, d. 1890, engelsk
kardinal. Urspr. den främste
ledaren inom Oxfordrörelsen,
övergick N. 1845 till romerska
kyrkan och blev 1879 kardinal. Utom
teologiska arbeten (däribland
självbiografin Apolo’gia pro vi’ta
su’a, 1864) publicerade han även
skönlitterära (bl. a. The dream of
Gerontius, 1868, en skildring av
den kristna själens erfarenheter i
och efter dödsögonblicket).
New Mexico [njo me’kksikåp],
Nya Mexiko, stat i För. Stat.,
upprättad 1912, på gränsen till
Mexiko. 317,600 kvkm. 360,000
inv., därav 23,000 indianer i
reservationer. Jordbruk,
boskapsskötsel och bergsbruk.
Befolkningen, huvudsakl. blandning
mellan spanjorer och indianer, har
romersk-katolsk religion.
Huvudstad Santa Fé.
New Orleans [njo å’lins],
stad i Louisiana, För. Stat., vid
Mexikanska bukten, med ett
osunt läge vid Mississippis v.
strand, 135 km. ovanför dess
delta. 400,000 inv., därav mer än
% negrer. — Den förnämsta
affär sgatan, Canal Street, skiljer
den gamla, franska delen Vieux
Carré i n.ö. med pittoreska hus
från det moderna amerikanska
New City i s.v. — N. är en av
För. Stat:s viktigaste
hamnstäder med den näst Galveston
största bomullsexporten. N.
exporterar även vete, tobak, timmer
och kol samt importerar kaffe,
socker och spec. bananer.
Betydande sockerindustri. I N. finnas
Tulane University of Louisiana,
upprättat 1834, och flera
högskolor. — N., urspr. Nouvelle
Orleans, grundades 1718 av
fransmännen. Det avträddes 1763 till
Spanien, kom 1803 åter till
Frankrike samt s. å. till För. Stat.
Newport [njo’påt]. 1. Stad,
bildande eget grevskap, i
Mon-mouthshire, England, nära
Se-vern. Stora dockor; betydande
järn- och kolexport. Järnverk och
gummifabriker. 95,000 inv. — 2.
Stad i Rhode Island, För. Stat.,
vid Narragansett Bay. En av
Amerikas förnämsta badorter.
30,000 inv.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
