Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mejerihantering ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1467
Mejhand—Mekanism
1468
tioner, enl. överenskommelse
med staten utbildat mejerskor.
1921 upphörde dessa
mejeristationer och -skolor, och den lägre M.
för kvinnor förlädes till ett antal
(högst 7) mejeriskolor med 1 års
teoretisk och praktisk kurs efter
2 års praktisk utbildning vid
särskilda under statskontroll stående
elevmejerier. För
utbildning av manliga mejerister
inrättades 1892 en mejeriskola (1-årig
kurs) vid Alnarp som lägre
avdelning av det
mejeriinstitut, vartill den där sedan 1882
befintliga högre mejeriskolan då
förändrats. Mejeriinstitutets
högre avdelning,
konsulentkursen (1-årig), lämnar
undervisning åt personer, som genomgått
agronomkurs vid
lantbruksinstitut 1. äga motsvarande kunskaper,
och avser utbildning av
konsulenter och lärare.
Mejhand, båge 1. liten grind,
som förr brukade fästas vid lien
för att vid mejning befordra
sädens avläggning i en sträng.
Me’jram, OrLganum
Majordna (fam. Labia/tae), ört,
härstammande från Medelhavsländerna
och Orienten, med gråludna blad
och vita blommor. Gammal
kryddväxt, även använd i medicinen.
Mejsel, verktyg för
bearbetning av sten och metaller. AI. är
en fyrkantig stålstång med
70°-—-80° eggvinkel och indrives i
ar-betsstycket med hammarslag. Se
Gradmejsel och
Kryss-mejsel. Jfr S k r u v m e j s e 1.
Mekani’k (av grek, mekane’,
verktyg), läran om krafters
jämvikt och om kroppars rörelse
under inflytande av på dem
verkande krafter. Den förra grenen
kallas s t a t i k (se d. o.), den senare
dynamik. Dynamiken
grundlädes av Galilei och utvecklades
vidare av Huygens, men först
Newton gjorde den till en
enhetlig vetenskap genom att klart
formulera dess grundlagar. I
nyare tid ha många forskare
behandlat dynamiken, ss. Euler,
La-place, d’Alembert, Gauss, Poinsot,
W. R. Hamilton samt på senaste
tiden Einstein m. fl. Den av
D. Bernouilli skapade hy dr o
-dynamiken, läran om vätskors
och gasers rörelse, vilken
utvecklades bl. a. av Helmholtz, har fått
stor betydelse för fartygs-,
turbin- och flygplanskonstruktioner.
Den på gaser tillämpade M.
kallas stundom a e r o m e k a n i k.
Den för kinetiska gasteorin m. m.
viktiga läran om ett stort antal
lika kroppars rörelse och om
beräkning av medelvärdet av olika
storheter, som karaktärisera
rörelsen, kallas statistisk AL
Meka’niker, vanl. hantverkare
1. arbetare inom mekaniska
facket; instrumentmakare; även
person, som vetenskapligt ägnar sig
åt mekanikens studium.
Meka’nisk, som hör till
mekaniken, hantverks-, maskinmässig;
utan viljans medverkan.
Mekaniska celler, se S t e r e
-o m.
Mekaniska
värmeekvivale’n-ten, se Kalorimetri sp. 460.
Mekaniska värmeteorin, se
Termodynamik.
Mekanisk kvadratu’r, se
Plani m e t e r.
Alekanisk teknologi’, läran om
råämnenas förädling samt de
be-arbetningsmetoder, som härvid
stå till förfogande, ss. gjutning,
svarvning, borrning, hyvling,
fräs-ning, spinning, vävning o. s. v.
Ofta ingår samtidigt även annan
teknologi, huvudsaki. kemisk,
t. ex. vid pappersfabrikation.
Mekanisk vävnad, se S t e r e
-o m.
Mekani’sm (jfr Alekan i k).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
