Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mejerihantering ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1465
Mejerihantering—Mejeriundervisning
1466
upplag och ångpanna samt rum
för pressning och lagring av ostar.
Mejerihantering, yrkesmässig
behandling av mjölk i mejerier
(jfr d. o.), omfattar
gräddsätt-ning 1. maskinskumning av mjölk,
ävensom pasteurisering, vidare
kylning av mjölk och grädde,
syr-ning och kärning av grädde,
smör-arbetning, ystning samt beredning
och lagring av ost. Jfr Mjölk,
Ost och Smör. M. leder sitt
ursprung från 1800-t :s början.
Mjölkens g rädd sättning skedde
då efter holländsk 1. holsteinsk
metod i flata bunkar. På 1860-t.
infördes av J. G. Swartz metoden att
gräddsätta i iskylda kärl,
varigenom tiden för gräddsättningen
förkortades och osyrad grädde
erhölls. Från 1878 infördes
maskinskumning efter
uppfinningen av
mjölkseparatorn (se d. o.), varigenom stor
besparing i tid, arbete och
utrymme gjordes och finare
produkter kunde erhållas. Ismetoden
började därmed undanträngas.
Försöken att kombinera
maskinskumning och kärning i en
maskin (ex t ra’k t or och
radia’-t o r) visade sig däremot icke
ekonomiskt fördelaktiga.
Vetenskapliga, spec. bakteriologiska,
forskningar ha sedan 1880-t. lett till
ytterligare förbättringar, ss.
löpepreparat av bestämd styrka
(se Löpe) och renkulturer av
goda raser av mjölksyrebakterier
(använda som syreväckare) ; de
senare möjliggöra kontroll av
gräddens syrning och undvikande
av smörfel. Även ostmognadens
bakteriologiska förhållanden ha
studerats. Av största betydelse
har det allmänna införandet
av pasteurisering varit
för ernående av jämna och
fina produkter. — Samtidigt med
den tekniska utvecklingen har
M:s organisation ändrats.
Införandet av snabbskummande
separatorer ledde till M:s
koncentrering till stora smörmejerier,
vid vilka skummjölken
tillgodogjordes till svingödning.
Svinhjordarnas minskning genom
smittsamma sjukdomar samt ohejdad
konkurrens mellan närbelägna
mejerier om mjölk ledde sedan (i
Sverige omkr. 1890) till bildandet
av a n d e 1 s m e j e r i e r, som
ägas av leverantörerna och skötas
för dessas räkning, varvid
leverantörerna i regel återta
skummjölken för användning hemma
till svin- och kalvgödning m. m.
Denna organisation medför ock
sträng inbördes kontroll mellan
leverantörerna. 1923 funnos i
Sverige 625 andelsmejerier mot
589 uppköpsmejerier
(vilka uppköpa mjölk), 188
gårds-mejerier (vid enskilda
gårdar) samt 114 gårdsmejerier, som
tillika förarbeta köpt mjölk.
Flertalet mejerier tillverka
uteslutande 1. huvudsaki. smör,
omkr. 500 uteslutande ost. 1923
tillverkades c:a 29 mill. kg. smör
och c:a 17 mill. kg. ost. M. har
den största tillverkningen i
Malmöh. 1.; därnäst kommer
Skarab. 1., vilket står främst
betr, mejeriernas antal och
osttillverkning. Mesost tillverkas
huvudsaki. i Jämtl. och övre
Norrland samt Älvsb. 1.
Mejeriundervisning började i
Sverige 1859, då en av staten
avlönad kringresande undervisare i
boskapsskötsel och
mjölkhushållning tillsattes. Sedan 1905 finnes
en statskonsulent i
mejerihushållning. Fr. o. m. 1859 inrättades
även statsunderstödda m e j e
ri-s k o 1 o r för utbildande av
kvinnliga mejerister (mejerskor) ;
tilllika ha sedan 1863 ett antal
enskilda mejerier, me j e rista-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
