Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Krigskonst ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1321
Krigskonst—Krigspolis
1322
orsakade av
konjunkturförändringar i följd av ett krigsutbrott.
Under världskriget förekom K. i
ett flertal länder. K. blev genom
de grunder, efter vilka dess
uttaxering tillämpades —
vederbörlig hänsyn till penningvärdets
fall blev ej tagen —, oerhört
inbringande. — I Sverige
infördes K. 1915 med en stigande
skala av 12—18 % av den inkomst
av arbete, särskilt genom rörelse,
som enl. årets taxeringslängd
överstigit motsvarande inkomster
1913 och 1914, dock endast om den
skattskyldige taxerats till 10,000
kr. inkomst, förmögenhetsdel
oräknad. Merinkomster under 1,000
kr. voro befriade. Bolag
beskattades för inkomst över 5 % av
bolagets kapital, om
inkomstprocenten översteg medeltalet för 1913
och 1914. I dessa bestämmelser
företogos under de följande åren
flera ändringar, vilka dock icke
rubbade grunderna för
beskattningen. Genom beslut av 1920 års
riksdag upphörde beskattningen
av vinst, som uppstått efter 1919
års utgång. K. inbragte 1916—20
över 1 milliard kr. till statsverket.
Krigskonst, läran om kriget,
utgör sammanfattningen av
militära grundsatser och regler
för krigs förande. K. brukar
uppdelas i strategi 1. läran om
krigföringen i det stora hela och
taktik 1. läran om truppernas
användande i striden ävensom om
deras verksamhet utanför
densamma.
Krigslagar, de lagar, som
innehålla föreskrifter om
bestraffningar och
rättegångsväsendet för personalen vid
krigsmakten. Gällande K. äro strafflagen
för krigsmakten 23 okt. 1914
samt lagen om krigsdomstolar
och rättegången därstädes av
samma dag.
Krigsman. Strafflagen för
krigsmakten 23 okt. 1914, under
vilken K. lyder, hänför under
benämningen K. officerare,
underofficerare och manskap med fast
anställning vid krigsmakten;
värnpliktiga under deras
tjänstgöringstid; till tjänstgöring å
krigsmaktens fartyg 1. vid
minpositionerna förhyrd personal;
de, som tillhöra polisväsendet vid
mobiliserad avdelning av
krigsmakten; vid lots- och
fyrinrättningarna samt vid väg- och
vattenbyggnadskåren anställda
personer under deras
tjänstgöringstid vid krigsmakten; samt
medlemmar av frivilliga för rikets
försvar avsedda kårer 1.
föreningar under den tid de för sådant
ändamål tjänstgöra vid
mobiliserad avdelning av krigsmakten.
En K. säges vara en annan K:s
förman antingen på grund av, att
han inom samma regemente l.
motsvarande avdelning innehar
högre tjänstegrad än denne, 1. på
grund därav, att han har
särskild befälsrätt över honom. K.,
som i allm. innehar högre
tjänstegrad än annan K., säges i
förhållande till denna vara överordnad.
Krigsmannaerinran, se
Erinran.
Krigsmanshuskassan, se
Vad-stena kr igsmanshuskassa.
Krigsminister, den person,
som inom ett lands regering har
högsta ansvaret för krigsmakten
till lands. I Sverige var K. före
1920 (ehuru ej officiellt)
benämningen å chefen för dåv.
lantför-svarsdepartementet.
Krigspolis, personal med
uppgift att upprätthålla ordningen
bakom en krigförande armé samt
i övrigt utöva polisuppsikt bland
krigsmaktens personal; K. kan
även få i uppdrag att utöva
allmän polisuppsikt. — Finnes gen-
Ord, som ej återfinnas under K, torde sökas under C och H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
