Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Krigsdomstolar ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1319
Krigsfiskal—Krigskonjunkturskatt
1320
byggda direkt för krigstjänst till
sjöss (örlogstjänst), dels
handelsfartyg, som efter vissa
förändringar användas ss. K. Se vid.
Jagare, Kanonbåt,
Kryssare, Minfartyg,
Moderfartyg, Pansarfartyg,
Strålkastarebåt,
Torpedbåt, Undervattensbåt, Vedettbåt. Jfr
Segelfartyg.
Krigsfiskal, över
krigsfiskal, åklagare vid
krigs-domstolar (se d. o.).
Krigsfot. Ett lands
stridskrafter sägas vara på K., då de äro
uppbringade till krigs styr ka
och färdiga att uppträda i krig.
Krigsfångar, personer, som
under krig råkat i 1. givit sig i
fiendens våld. K. interneras (jfr
Fångläger) i allm. till
krigets slut men kunna
understundom utväxlas 1. frigivas. Med
undantag för officerare få K.
användas till arbete.
Krigsförbrytelse, handling,
som i strid mot folkrättsliga
bestämmelser vidtages under krig.
Efter världskriget ha från
enten-tens sida i enlighet med
överenskommelser vid Versaillesfreden
gjorts framställning om ett stort
antal rättegångar för K.,
begångna av Tysklands och dess
allierades undersåtar. I flertalet
fall blevo domarna frikännande.
Krigsförklaring har sedan
gammalt betecknat det formliga
inträdandet av krigstillstånd
mellan två stater. Ofta har dock
varje åtgärd, i vilken avsikten att
börja krig tydligt framträtt,
ansetts tillräcklig. I tredje
konventionen vid Haagkonferensen 1907
(se Haagkonferenser sp.
260) fastslogs emellertid, att
fientligheter ej skulle taga sin
början utan föregående K. med
däri angivna grunder, dock att
denna kunde göras villkorlig
genom formen av ett ultimatum. —
Enl. svensk rätt har konungen
makt att utan riksdagens
medverkan i s. k. utomordentligt
statsråd besluta om K. och
fredsslut (R. F. § 13).
Krig sf
örsäkringskommissio-nen, se Statens
krigsför-säkringskommission.
Krigsherre, benämning på
monarken i egenskap av högste
befälhavare över rikets krigsmakt.
Krigshovrätten, se
Krigs-domstolar.
Krigshund, se H u n d sp. 1001.
Krigshögskolan, grundad
1878, har till ändamål att
meddela officerare ökade insikter i
krigsvetenskapliga ämnen. Dess
genomgående är i allm. villkor för
inträde i Generalstaben.
Krigskollegium, ett av de
forna fem riksämbetsverken,
organiserades på 1630-t., till en början
under namn av krigsrådet,
och hade närmast konungen
ledningen av krigsmakten till lands.
Tidtals inskränktes dess
befogenheter till förmån bl. a. för
defen-sionskommissionen, och K.
underordnades kansliets 1713 inrättade
krigsexpedition och 1840
lantförsvarsdepartementet. K:s
chef var till 1676 riksmarsken,
sedan en president, som till 1719
även var riksråd. 1866
omorganiserades K. till arméförvaltningen
(se Armé sp. 662).
Krigskommissaria’t, den
myndighet, som förr under krig hade
att å ort och ställe ombesörja
truppernas underhåll och
förpläg-nad samt hushållningen vid
arméns sjukvårdsinrättningar.
Dessa uppgifter handhaves nu av i n
-tendenturen (se d. o.).
Krigskonjunkturskatt, en
partiell inkomstskatt på sådana
mer-inkomster, som anses direkt
för
ord, som ej återfinnas under K, torde sökas under C och H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
