Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Herråkra ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
699
Herse—Hertig
700
nomin. Han förbättrade alltmera
sina apparater och byggde
slutligen det bekanta 40 fots
jätteteleskopet. — 2. Sir John
Frederick William H., f.
1792, d. 1871, den föreg:s son,
engelsk astronom, sysslade
särskilt med upptäckande av
dubbelstjärnor, nebulosor och
stjärnhopar samt utgav talrika
kataloger över dessa. Södra
stjärnhimmelen, dittills föga undersökt,
studerades grundligt av H., som
för ändamålet utrustade en
expedition till Godahoppsudden. — 3.
Sir William James H., f.
1833, d. 1917, den föreg:s son,
engelsk ämbetsman. Se Finge
r-avtryck sp. 1563.
Herse, hövdingen för ett
norskt härad under vikingatiden.
Värdigheten, varmed följde såväl
politiska som religiösa
funktioner, var ärftlig. Urspr. ganska
självständiga gentemot fylke
s-konungarna, blevo H. efter
Norges enande betraktade ss.
låntagare, lendermän (se Adel sp.
78).
Herserud, villasamhälle pä
Lidingön utanför Sthlm.
Herslow. 1. Carl H., f. 1836,
tidningsman, politiker. H.
uppsatte 1870 den moderat-liberala
tidningen Sydsvenska Dagbladet,
varmed han f. å. förenade
Snällposten och vars redaktör han var
till 1907. Led. av A. K. 1877—86
och 1888—93, där han 1892—93
var talman, var han ivrigt
frihan-delsvänlig. H. har varit led. av
flera bankkommittéer och spelat
en viktig roll inom Skånes
affärs-och Malmö kommunala liv; han
var 1891—1906 ordf, i Malmö
stadsfullmäktige. — 2. E r n s t
H., f. 1838, den föreg:s broder,
jurist, justitieråd 1886—1908. H.
har författat ett flertal
monografier, vilka användas vid
universi
tetsundervisningen, bl. a. Om
ansvarighet för skada i följd av
järnvägs drift (1887),
Arbetsgivarens ansvarighet för
olycksfall i arbete (1891).
Herslöv, se H ä r s 1 ö v.
Herso’n, C h e r s o n, stad i
guv. Odessa, Ukraina, vid floden
Dnjepr. Sågverk, ullspinnerier,
tobaksfabriker. 40,000 inv.
Herstal, se H é r i s t a 1.
Herter [ha’tø], Christian
Archibald, f. 1865, d. 1910,
nordamerikansk läkare, biologisk
kemist, grundade Journal of
Bio-logical Chemistry (1905) samt
deltog i organiserandet av The
Rockefeller Institute.
Hertford [haTfad], se
Sey-m o u r och Somerset.
Hertfordshire [ha’tfodsjo],
H e r t s, grevskap i s.ö. England,
känt för sitt sunda klimat. 80 %
odlad jord, som producerar
Englands finaste vete. Från H. säljas
frukt, grönsaker m. m. till
London. 335,000 inv.
Hertha, tidskrift, utg. sedan
1914 av Fredrika
Bremerförbun-det genom Ellen Kleman.
Hertig var urspr. hos
germanerna en för krig vald härförare
(fsv. hærtogher) och återgavs på
latin med dux (se d. o.). Under
medeltiden användes H. bl. a. om
styresmännen för de f. d.
stam-konungadömen, vilka genom
uppgående i Frankiska och sedermera
Tyska riket blivit s t a
mhertig d ömen utan suveränitet.
Dessa H. voro de högsta lokala
ämbetsmännen med både civil och
militär myndighet. Efter
läns-väsendets förfall utvecklade sig
ur dessa hertigdömen i
Tyskromerska riket och Italien
riks-omedelbara hertigdömen, vilkas
regenter kallades H., ärke- 1.
storhertigar. Ett mindre antal
av dessa hertigdömen fortbestodo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
