Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Glaselektricitet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1293
Glaselektricitet—Glasgow
1294
ståndskraftigt mot kemiska
reagens. Blyglasen äro tunga,
mjuka och starkt ljusbrytande;
de användas till kristallglas.
Alu-minium-kalk-alkaliglas användas
till buteljglas och äro ofta
färgade. Utom dessa vanliga glassorter
användas en hel del G.,
innehållande barium, zink, antimon,
borater, fosfater, fluor m. m. —
G:s fysikaliska egenskaper bero
i hög grad av sammansättningen.
Spec. v. är hos alkaliglas 2,4—2,6,
hos blyglas 3—3,8; hos
tallium-glas kan den uppgå ända till 5,6.
Hårdheten stiger med halten av
kiselsyra och nedsättes genom
blytillsats. Ledningsförmåga för
värme och elektricitet är
obetydlig. Alkalirika G. äro på grund av
vattenabsorption på ytan sämre
isolatorer än alkalifattiga.
Elektriska ledningsförmågan ökas
genom uppvärmning och är i
smält tillstånd god. Elasticiteten
är beroende av G:s tjocklek.
Sprödheten avtar med
tjockleken. Fina blad och trådar kunna
t. o. m. spinnas.
Utvidgnings-koefficienten för värme minskas
vid tillsats av borsyra och är
mycket liten vid
zinkborosilikat-och zinkbariumborosilikatglas.
Minsta utvidgningskoefficienten
har rent kvartsglas, vilket t. o. m.
i glödande tillstånd kan
nedsänkas i vatten, utan att spricka.
Förmågan att genomsläppa ljus
är mycket olika. Vid de flesta
vanliga G. börjar absorptionen
redan vid 400 milliondels mm:s
våglängd, medan uviolglas
(ba-riumfosfat-kr omglas)
genomsläpper strålar till 253 milliondels
mm:s och rent kvartsglas ända
till 186 milliondels mm:s
våglängd. Brytningsförmågan och
dispersionen äro större hos
flintglas (blyglas) än hos
kronglas (kalkglas). Genom
kombination av linser av
fosfor-syrehaltigt kronglas och
borsyre-haltigt flintglas har man erhållit
akromatiska system.
Zinkaluminium- och barythaltigt
borosili-katglas är motståndskraftigt mot
kemiska reagens och användes
till kolvar, bägare o. d. för
kemiska försök. Se vid.
Glastillverkning och Glaskonst.
— Sjöv. Tiden ombord indelas i
vakter, vardera om 8 G., d. v. s.
halvtimmar. Benämningen härrör
från den tid, då tiden mättes
med halvtimglas. Klockan 12,
4 och 8 slås 8 G. Tiden anges
genom att en man av vakten,
glas-vakten, varje halvtimme slår
så många slag på skeppsklockan,
som G. ange.
Glaselektricitet, se
Elektricitet sp. 849.
Gla’senapp, Karl
Friedrich,!. 1847, d. 1915, tysk
språkforskare och musikhistoriker. G:s
huvudverk är en Wagner biograf i
i sex delar (den 6:e tr. 1911), den
utförligaste, som finnes.
Glasfluss, lättsmält
glasmassa.
Glasgow [glæ^gåp], stad,
bildande eget grevskap, i Skottland,
vid Clyde. G. är Storbritanniens
näst största stad och Skottlands
förnämsta handels- och
fabriksstad, hamn för det skotska
stenkols- och järnmalmsdistriktet.
Betydande järnindustri och
skeppsbyggeri, ansenliga
bomulls-väverier. Export av fabriksalster,
järn och kol, import av livsmedel
och råvaror för industrin. Flera
bildningsanstalter, däribland
universitet, stiftat 1450, sedan 1870
inrymt i en av G. Scott uppförd
byggnad i gotisk stil.
Konstmuseum. Gotisk katedral. 1,040,000
inv. — G. uppblomstrade under
1700-t. genom kolonialhandel och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
