Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Glafsfjorden ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1291
Glanshammar—Glas
1292
Glanshammar. Interiör av kyrkan.
Amerika, i fuktiga urskogar. Boet
vanl. i gångar i strandbankar.
In-sektätare. En av de vanligaste G.,
jakam a’ren, GaTbula vi’ridis,
är gulgrön på rygg och bröst,
roströd på undersidan. Brasilien.
Glanshammar. 1. Härad i
Örebro ]., omfattande socknarna
Rinkaby, Glanshammar, ödeby,
Lillkyrka och Götlunda. — 2.
Socken i Örebro 1., jämte Rinkaby
pastorat i Strängnäs stift. 1,830
inv. — Kyrkan är den på
konstverk rikaste i Närke; den är
uppförd under olika perioder av
medeltiden, har kalkmålningar från
1500-t:s slut, medeltida
träskulpturer m. m. — 3. Kontrakt i
Strängnäs stift, omfattande
pastoraten Axberg och Hovsta,
Glanshammar och Rinkaby,
Götlunda, Kil och Gräve samt
Lillkyrka och ödeby.
Glansull, detsamma som
ka-pok. Se C e i b a.
Glarea’nus, eg. Heinrich
Loris, f. 1488 i kantonen
Gla-rus i Schweiz, d. 1563, lärd
mång-frestare och musikteoretiker. I
sitt verk Dodekachordon (1547)
utvecklade han teorin om
kyrko-tonarterna och lade till de gängse
kyrkotonerna ännu två skaltyper
på c (jonisk) och a (eolisk) jämte
deras plagala motsvarigheter. Jfr
Kyrkotonarter.
Gla’rner-Alperna, östra [-Vierwaldstätter-Alper-n-]
{+Vierwaldstätter-Alper-
n+} a, bergsgrupp i Schweiz,
tillhörande Väst-Alperna, belägen
mellan Reuss, Rhen, Walen- och
Zü-richsjöarna, med toppen Tödi
(3,623 m.). Till G. räknas
bergsgruppen Rigi (se d. o.).
Gla’rus, fr. Glaris [glari’]. 1.
Kanton i ö. Schweiz, s. om
Walen-sjön. G., som genomflytes av
Linth, är ett bergland med rått
klimat. Huvudnäringar äro
industri (särskilt bomullsindustri),
som gynnas av riklig tillgång på
vattenkraft, samt boskapsskötsel
(get- och fåravel). Skifferbrott.
691 kvkm. 34,000 inv.
(tysktalande) . — 2. Huvudstad i G. 1, vid
Linth. 5,000 inv.
Glas. Fys. och Kem. En genom
avsvalning av en smälta bildad
härd, amorf, genomskinlig massa.
G. har ingen skarpt utpräglad
smält- 1. stelningspunkt. Vid
av-kylningen blir smältan allt
segare och hårdnar så småningom
utan att kristallisera. Det
glasartade tillståndet är icke bundet
vid någon viss kemisk
sammansättning, men de tekniskt viktiga
G. utgöras av silikatblandningar.
De enklaste silikaten,
kalium-och natriumsilikat, äro lösliga i
vatten, och kalciumsilikaten
kunna icke fås i glasartad form.
Genom sammansmältning av dessa
jämte andra silikat erhållas
smältor, innehållande dubbelsilikat,
vilka bilda G. De vanliga
glassorterna pläga indelas i
kalkglas och blyglas. Natronkalkglas,
franskt G., är det vanligast
förekommande för framställning
av glasskivor, flaskor o. d. Det
är ett blågrönt, hårt och lättsmält
G. Kalikalkglas, böhmiskt G.,
är mera svårsmält och mera
mot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
