Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Geodetisk linje ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1183
Geografiska annaler—Geologi
1184
under nittonde århundradet,
främst genom A. v. Humboldt
och K. Ritter, utvecklat sig
till en självständig vetenskap.
Ritter angav som G:s mål en bild
av jorden som skådeplats för
mänsklig verksamhet. Mot detta
ensidiga betonande av G:s mål
vände sig bl. a. O. P e s c h e 1 och
A. K i r c h h o f f. Först F. v.
R i c h t h o f e n definierade
emellertid G. i huvudsak ss. jordytans
studium. Genom honom
framhävdes dock G:s naturvetenskapliga
element för starkt; reaktionen
mot denna åskådning, i synnerhet
genom Fr. R a t z e 1, gav därför
G. en historisk riktning. Båda
uppfattningarna ha under de
senaste decennierna förenats i en
riktning, som företrädes bl. a. av
A. H e 11 n e r och E. B a n s e.
Geografiska annaler, se
Svenska sällskapet för
antropologi och geografi.
Geografiska sällskap,
samfund med uppgift att främja
geografin. Sveriges förnämsta G.
är Svenska sällskapet
för antropologi och
geografi (sed. o.).
Geografiska förbundet (1918) är
en sammanslutning av yngre
geografer i Sthlm. G. finnas även i
Uppsala, Göteborg och Lund.
Världens förnämsta G. är Roy al
Geographical Society i
London.
Geografisk bredd, se Bredd.
Geografisk längd, se Längd.
Geografisk projektion, se
Kartprojektion.
Geoi’d (av grek, ge, jord, och
ei’dos, utseende), se G e o de s i.
Geoka’rp (av grek, ge, jord,
och karpo’s, frukt)-, se A e r o
-k a r p.
Geokronologi’ (av grek, ge,
jord, kr o’nos, tid, och lo’gos,
lära), den geologiska
tidräkningen. Tiden brukar indelas i tre
huvudskeden, e’ror, varje era
omfattande ett antal perioder.
De geologiska bildningarna under
en period sammanföras till ett
system (äldre benämning:
formation). Perioden delas i
epoker, vilka var och en
motsvara en serie av systemet. 1
namnen på epokerna ingå
stundom olika prefix, eo (av grek.
e’os, morgonrodnad), me so (av
grek, me’sos, mellerst) och n e o
(av grek, ne’os, ny), vilka även i
seriernas namn ange dessas
ål-dersförhållanden. Med é t a g e
betecknas stundom någon viss
avdelning av systemet; i étagens
namn ingår ofta namnet på den
ort, där lagerföljden är typiskt
och väl utbildad. — De geologiska
erorna äro: paleozo’iska eran
(äldst), under vilken silur-,
de-von-, karbon- och permsystemen
bildats; mesozo’iska eran
med trias-, jura- och
kritsyste-men; kenozo’iska eran
(yngst) med tertiär- och
kvartär-systemen. Jordens urtid brukar
stundom benämnas a z o’ i s k a
eran, under vilken urberget
bildats. — Bestämningen av en
geologisk bildnings absoluta ålder
har endast i fråga om unga
bildningar kunnat ske med
någorlunda säkerhet (se De Geer 6
och K v ar t är t i d en), medan
alla försök att beräkna de olika
geologiska periodernas absoluta
längd givit mycket osäkra
resultat. Beträffande urberget har
man på grundval av dess växlande
halt av radioaktiva mineral
försökt bestämma de olika
urbergarternas relativa ålder.
Geologi’ (av grek, ge, jord, och
lo’gos, lära), vetenskapen om
jordens sammansättning, byggnad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
