Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Geodetisk linje ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1181
Geodetisk linje—Geografi
1182
medelst för ändamålet särskilt
konstruerade
basmätnings-apparater, av vilka särskilt
må nämnas B e s s e 1 s och J ä
-derins (se d. o.). —
Triangelnäten indelas i ordningar
sålunda: l:a ordningen med
triangelsidor från 20 km. till 50 km. och
däröver, 2:a ordningen med sidor
från 10 km. till 20 km., 3:e
ordningen med sidor från 3 km. till
10 km. och 4:e ordningen med
sidor från 1 km. till 3 km.
Triangelnäten av 1: a ordningen bilda
stommen för en rikstriangulering,
och mellan triangelpunkterna av
1: a ordningen inläggas successivt
näten av lägre ordningar. Som
stöd för den slutliga
detaljmät-ningen utläggas mellan
triangelpunkter av lägre ordning s. k.
polygontåg, ävenledes av
olika ordningar, samt mellan
polygontågen s. k. s t a k 1 i n j e r.
— Detalj mätningen
ut-föres dels grafiskt, dels
numeriskt. Den grafiska
mätningsme-toden har beträffande
karterings-arbetena sedan äldsta tider varit
dominerande. Under de senaste
decennierna ha dock numeriska
mätningsmetoder alltmera
kommit till användning inom städer
och stadsliknande samhällen.
Geode’tisk linje, den kortaste
linje, som sammanbinder två
punkter i en yta 1. rymd och
ligger helt i densamma.
Geoffroyabark, se A n d i r a.
Geoffroy Saint-Hilaire
[jåff-roa sär)t-ilä’r]. 1. Étienne G.,
f. 1772, d. 1844, fransk zoolog,
prof, vid Jardin des Plantes i
Paris. Ägnade sig framför allt åt
den jämförande anatomin, inom
vilken han utmärkte sig genom
sin idérikedom, men även sitt
alltför ogrundade teoretiserande.
G. var anhängare av
utvecklings
läran, som han förfäktade
gentemot Cuvier. — 2. I s i d o r e G.,
f. 1805, d. 1861, den föreg:s son,
fransk zoolog, prof, i Bordeaux
och Paris, upptog delvis faderns
teorier; publicerade bl. a. arbeten
om djurens missbildningar samt
om acklimatisation.
Geofagi’ (av grek, ge, jord, och
fagei’n, äta), se J o r d ä t a n d e.
Geofysi’k (av grek, ge, jord,
och fy’sis, natur), läran om de
fysiska förhållandena i jorden och
dess omhöljen.
Geognosi’ (av grek, ge, jord,
och gno’sis, kunskap), en förr
allmänt, numera sällan använd
beteckning på den rent beskrivande
delen av geologin.
Geografi’ (av grek, ge, jord,
och gra’fein, skriva),
jordbeskrivning, vetenskapen om de olika
företeelsernas nuvarande
utbredning på jordytan. Allmän G.
(analytisk G.) omfattar
atmosfärens, hydrosfärens och
litosfä-rens G. (fysisk G.; jfr
Geofysik och
Geomorfolo-gi), biogeografi 1. livsformernas
G. (innefattande växt- och
djurgeografi) samt antropogeografi
(innefattande bl. a. politisk
G. 1. staternas G. och
ekonomisk 1. h and el s ge o gr a f i,
som behandlar befolkningens
näringsliv och betjänar sig särskilt
av statistiken som
hjälpveten-skap). Hit höra också G:s teori,
teknik (kartografi m. m.),
nomenklatur och historia.
Matematisk G. behandlar jorden som
himlakropp och är en gren av
astronomin; närbesläktad är
kartografin (se ovan). — Speciell G.
1. regionalgeografi (syntetisk G.)
omfattar de särskilda land- och
havsområdenas regioner. — G., i
beskrivande form en av världens
äldsta kunskapsformer, har först
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
