Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Frischman ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
701
Frischman—Frisinnade kvinnors riksförbund
702
författare till ett flertal av
samtiden högt beundrade latinska
skoldramer med bibliska ämnen
(Susanna, Rebecca m. fl.).
Frfschman, David, f. 1863,
judisk författare, bosatte sig
efter studier vid tyska
universitet i Polen, där han som kritiker
och utgivare av tidningar och
tidskrifter spelat en stor roll i
ny-hebreiskt kulturliv. Han har till
hebreiska översatt ett stort antal
verk av den moderna europeiska
litteraturen och själv skrivit
talrika noveller, de flesta med
östjudiska motiv.
Frisco, se San Francisco.
Frisedel, se Frikallelse.
Frisell, Erik, f. 1859,
affärs-och industriman, 1909—16 verkst.
direktör i Trafik a. b.
Grängesberg—Oxelösund. Detta bolags
övertagande av de lappländska
malmfälten (1904) samt
bildandet av Svenska sockerfabriks a. b.
(1907) skedde till stor del på F:s
initiativ.
Friser, en germansk folkstam,
bosatt vid s. Nordsjökusten. Vid
den kristna tideräkningens början
bodde de mellan Maas och Ems,
men snart utbredde de sig till
Schelde i s. och Weser i n. samt
under den karolingiska tiden
vidare uppåt jylländska kusten
ända till nuv. danska gränsen. F.
är en stam i utdöende, och dess
nationella egenart har småningom
nästan utplånats inom s. delen av
bebyggelseområdet, men är ännu
bevarad ö. om Zuiderzee,
företrädesvis på öarna ända upp till
Sylt (se Fri si ska språket).
F. äro främst fiskare och bönder.
Under den äldre medeltiden voro
de även Nord-Europas främsta
sjöfarar- och köpmansfolk, och
deras viktigaste handelsort var
under karolingiska tiden
Dore-stad. F. stodo under l:a och 2:a
årh. e. Kr. i beroende av romarna.
689 kommo F. under det
franki ska riket och vid riksdelningen
870 under den tyska delen. De
fingo dock behålla sina nationella
institutioner och sin urgamla,
ännu bevarade lag. Längst i n.
och s. kommo F. snart under
olika andliga och världsliga län,
medan bönderna i de centrala
delarna bevarade sin
självständighet och på 1100-t. bildade en
fri-sisk förbundsstat. Denna gick
under vid medeltidens slut, då
ett självständigt riksgrevskap
öst-Friesland bildades ö.
om Ems’ mynningsvik. Detta
uppgick 1744 i Preussen. Landet v.
om Ems införlivades med
burgun-diska arvet (se B u r g u n d sp.
785), uppgick i Nederländerna
och motsvarar nuv. provinserna
Friesland och Groningen.
Frise’ra (av fr. friser, krusa),
medelst varma tänger ordna
håret i lockar och vågor samt
kamma och uppsätta det. — F r i s y’ r,
håruppsättning. Jfr Frisör.
Frisinnade folkpartiet, ett vid
riksdagen 1924 bildat politiskt
parti, räknande 50 led., därav 30
i A. K. och 20 i F. K., med C. G.
Ekman som ledare. F:s
riksorganisation är Frisinnade
landsför-eningen (se d. o.).
Frisinnade klubben, stiftad i
Sthlm 1900, åsyftar att
sammanföra personer av frisinnad
politisk åskådning till sällskapligt
umgänge och debattering av
allmänkulturella och politiska
spörsmål. Klubben är icke ansluten till
något särskilt politiskt parti.
Frisinnade kvinnors
riksförbund, F. K. R., bildat i Sthlm
1914 under namn av
Föreningen Frisinnade kvinnor,
sedan 1921 riksförbund, åsyftar
att genom upplysningsarbete
ver
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
